Å ångest.

Kanske beror det på mörkret? Eller på veckodagen? Kanske orsaken ändå är att jag sovit dåligt (vilket jag nog inte ens gjort - sov som en stock förra natten!)? Men jag lider av ångest, åtminstone litet. Låt oss altså tillägna detta inlägg åt möjliga orsaker till min ångest - eller vad det nu sen är frågan om.

Har idag för första gången i mitt liv vaccinerat små barn, altså människor under 9 år gamla. Själva stickandet gör mig inget och jag får inga hard feelings fastän barnen skriker som brandsirener, men däremot oroar jag mig över hur ungarna kommer att reagera om några år när de blivit äldre, möter mig som blivit gammal och långsam på gatan och kommer ihåg att det visst var jag som pickat nålar i dem. Får väl hålla mig i gott skick så att jag vid behov kan springa undan alla dem som jag vaccinerat och som jagar mig i hopp om att få slå på mig. Litet i alla fall.

Min handledare på praktiken verkar också ha fått en sådan bild av mig, att jag är världens duktigaste och mest aktiva studerande ever som brinner av iver att få lära mig någonting nytt varje dag. Snacka om att få morkkis när jag i själva verket ibland bara skulle vilja citera årets Big Brother-tävlanden och säga "ei kiinnosta"? Jag är bara människa och med detta enorma mörker och gråa väder som omger oss kan jag inte annat än ha brist på motivation att lära mig nya saker, oberoende hur intressanta de än är. Egentligen vill jag bara ligga hemma under täcket och stiga upp för att koka kaffe och dricka det i all sköns ro, läsa tidningar och lyssna på musik. Möjligen äta glass också, bara för att det är så himmelens gott. Och syndigt.

Jag har flera gånger diskuterat problematiken kring att känna press på sig och att man MÅSTE göra det som förväntas av oss, trots att vi egentligen inte vill eller orkar, både här på bloggen och med min bästaste T. Jag har dragit slutsatsen att känslan av press främst drabbar kvinnor, men att undantag självklart också finns! I mitt fall handlar den ständiga pressen om att äta rätt och hälsosamt (inga godis här inte, bara grönsaker!), hinna motionera tillräckligt (minimi enligt UKK Institutets rekommendation 30min/dag), hinna umgås med vänner, fixa julklappar och unna sig något roligt ibland, sköta om sitt parförhållande och hålla lägenheten i hyfsat skick, jobba och gå på praktik, samt verka intresserad av att lära mig nya saker varje dag (ja, och självklart också lära mig något). UGH. Behöver jag säga något mer? Känner någon igen sig eller är det jag som är håller på att bli knäpp?

bilden från weheartit.com

Och hur många av punkterna kan jag "pricka av" för idag?
- äta hälsosamt (åt sallad till lunch och har tillsvidare ännu inte ätit något syndigt - ännu..)
- motionera (sprang till gymmet, deltog i ett onödigt 30 min långt Core-pass och joggade hem)
- unnade mig någonting roligt (köpte en ny mössa, strumpor samt en hårborste då den gamla sprack på fredagen..)
- lärde mig nytt på praktiken (blå baby = bra, vit baby = dåligt)
- vårda kaveriförhållande (ringde upp två kompisar medan jag småsprang till Stockmann)
- vårda parförhållandet (fixade makaronimössö till middag på sambons begäran - nog räknas det väl?)

Nä-ä vet ni. Bäst att glömma ångesten hemma imorgon - det är ju tyngande att ens tänka tillbaks på allt som skapar ångest inom en. Ghah.