Semsemseminarie & trötthet

Imorse kände jag mig underligt pigg trots att jag var tvungen att stiga upp betydligt tidigare än jag gjort under veckoslutet eftersom jag skulle ta bussen till ett socialpediatriskt seminarium på Barnkliniken i Mejlans. Seminariet gick ut på att vi först lyssnade på torra föreläsningar om barnskyddslagen och försummande av barn. Efter det indelades vi i grupper bestående av oss hälsovårdare och barnmorskor, samt medi- och sossustuderande och varje grupp blev tilldelat ett case som vi skulle behandla och på eftermiddagen presentera för resten av auditorier. Behöver jag skriva ut ironi eller förstår ni hur intressant det kändes om jag skriver "jee"? Bra. Äsh nej, tro inte att jag tyckte att det var totalt ointressant eftersom jag påriktigt tyckte att det var roligt att få stifta bekantskap med studerande, med vilka vi i framtiden möjligtvis kommer att föröva multiprofessionellt samarbete med, i ens egen ålder.

Home sweet home, bara en trappavsats kvar!

Ush fy så trist vädret har varit hela dagen: grått, fuktigt och kyligt - sådär att kylan riktigt kryper in under kläderna och får en att hacka tänder. Som tur hade jag bokat in min bästaste tjej T för en kvällspromenad till havsstranden och kunde inget annat än lydigt dra på mig fleecen, goretex-rocken, vindbyxorna och lenkkarna och styra gå ut. Att springa i regnet är en av mina favoritsysslor - påriktigt! Men att promenera ENSAM i duggregn är något jag hellre står över. Däremot kvittar vädret om man har sällskap under promenaden, logiskt eller hur?

Nu skall jag psykiskt börja förbereda mig inför morgondagen då jag börjar mitt praktikfält på barn- och mödrarådgivningen. Låt oss lista upp det positiva och det negativa mindre positiva:

Positivt:
- jag får skyltfönstershoppa längs Fredan varje dag
- äntligen ett praktikfält som kan vara min framtida arbetsplats
- senare väckningar än då jag åkte till Barnmorskeinstitutet

Negativt Mindre positivt:
- jag är totalt trött på att jobba gratis och spela pigg och nyfiken på information då höstmörkret tynger på
- skyltfönstershoppingen riskerar att ruinera min plånbok då jag knappast kommer att kunna hålla mig till att enbart titta..
- jag måste planera, förverkliga och komma ihåg att ta med mig matlåda varje dag då hälsostationen saknar restaurang

Nu skall jag fortsätta med en av mina favorit-sysslor, nämligen att titta på Arvostele mun illallinen tunnissa - passligt hjärndött såhär på måndagskväll.