Lllovely monday - fact or fiction?

Måndagen nämns aldrig då man ber någon avslöja sin favoritdag eller -tid och inget konstigt med det, eftersom måndagen inleder arbets- och skolveckan och innebär att det härliga lediga veckoslutet är slut, vardagen och dess plikter börjar och det är en hel vecka var tills följande helg. Stackars måndagar - ingen tycker om dem!

Därför vill jag trösta alla stackars måndagar med detta inlägg och prisa måndagen (eller åtminstone denhär, 14.11.2011) eftersom denna dag, trots att det är måndag, varit en bra dag för mig!

På morgonen vaknade jag precis före väckarklockan och tänkte "hoppas väckarklockan ännu inte börjar ringa på länge" och med ens började den förstås klinga sin gälla ton "upp och hoppa, skolan kallar!". Kokade en STOR kopp mugg kaffe åt mig och fixade mig färdig för att åka till skolan för att lyssna på presentationer av examensarbeten. Jag kände mig som en hoppfull och pigg liten skolelev påväg till skolan då jag sprang till bussen. Eftersom hälsovårdarutbildningen för min del i princip endast består av praktik (alltså gratis arbetskraft..) innebär en skoldag här och var som perfekt motvikt till arbetsdagen, eftersom jag får/kan vara mig själv och behöver inte spela nyfiken på att lära mig någonting nytt varje dag (vilket man ju gör på praktiken, oberoende om man vill eller inte) utan får vara mig själv och ansvarar själv för min inlärning = väljer själv om jag lyssnar på presentationerna eller inte. Dessutom fick jag spendera hela dagen med mina söta vänner E och R, vilka jag inte hinner träffa under praktikperioderna.

UGG-säsongen är inledd!

Jag vet inte hur ofta jag skall upprepa dethär, men jag säger det igen: jag är estetiker. En lyckad outfit for today kan rädda även den usslaste dagen för mig! Imorse skippade jag de sedvanliga farkkuna och drog strumppisar och kjol på mig - vips kände jag mig som en ny typ! På rådgivningen är det knappast så praktiskt att ha kjol på sig, vilket var en delorsak till att jag ville ha en på mig idag. Allt sedan jag var liten har jag älskat att vara fin och det draget finns fortfarande i mig, även om "att vara fin" innebar en ljusgul prinsess-spets-klänning då jag var 5 år gammal och idag innebär det beige-rutig kort kjol, svarta strumppisar, UGG:s och vit tunn tröja från Tommy Hilfiger (vilken jag fyndade på Galna Dagarna - grymt bra fynd!). Att dessutom ha sin finaste klocka, Michael Kors, på sig får en att känna sig ännu finare - också på en måndag!

På kvällen blev jag positivt överraskad då jag traskade in till omklädningsrummet på gymmet: stod inte min bästa T där och var påväg på samma BodyPump-pass som jag? Efter passet gick vi svettiga och fina via Citymarket och handlade och sedan till var sitt hem. Åtminstone traskade jag den sista sträckan, vilken jag gick ensam, med ett stort leende på läpparna - trots att det är måndag!

På väggen hemma hos min Famo hängde det ett orspråk, vars innehåll jag förstod först då Famo avlidit för flera år sedan, under en skrivkurs i modersmål i gymnasiet: Kan man vara glad åt lite, har man mycket att vara glad åt.  Jag analyserade ordspråket under kursen och jag kommer ihåg än idag hur jag inte klarade av att läsa analysen till slut framför klassen då orden försvann i min gråtiga röst. Ordspråket är numera mitt motto och jag försöker med jämna mellanrum påminna mig själv om det, speciellt i de stunder då det känns att allt går fel - underligt ofta under måndagar faktiskt!