About inefficiency

I grund och botten är jag en aktiv människa - den som så gott som aldrig nöjer mig med hälften, att sitta stilla eller ha ett blankt schema för dagen. Eftersom detta är en del av min personlighet kan jag ibland ha svårt att begripa mig på människor som med gott samvete kan ligga en hel dag hemma utan att göra någonting, ha en blanko-dag i kalendern eller låter bli att slutföra en uppgift som de påbörjat.

Idag har jag knappt gjort någonting (eller nåja, allt är ju relativt och beror på vad man jämför med) och kan känna igen två totalt motstridiga känslor inom mig: den ena njuter av att bara sitta framför datorn, lyssna på musik och dricka litervis med kaffe, medan den andra känner frustration och oro.

Dagen började jag med att skratta högt för mig själv åt ett meddelande som min syster A skickat igår kväll, där hon berättade hur hon gjort varma smörgåsar med svamp och getost och hur gott det smakade. Ja, orsaken till att hon delade med sig av informationen var förstås att hon brukar sitta och dräggla över mina matbilder som jag brukar publicera på bloggen - haha! :)
Redan innan morgonkaffet passade jag på att diska, eftersom jag vägrade se på berget av smutsdisk en enda minut till.

Vid lunchtid gick jag till gymmet (i överraskande ösregn - najs!) och konstaterade att det visst var stängt. Hmpf, typiskt och snyggt att stå där dyblöt som en dränkt hund utanför de låsta dörrarna. Som tur berättigar medlemskapet till gymmet att använda sig av alla gym som hör till samma kedja, så jag tog metron till Kampen och gjorde en jungfru-träning i deras Motivus Center (klik!). Det var första gången sedan Helsinki City Run som jag tränade benen och gud så dallrande skakigt skönt det var!

t-shirt HCR (Karhu), leggings Nike

Resten av dagen har jag sedan spenderat åter framför datorn, efter att ha strosat runt i Kampens köpcenter i diverse butiker och beundrat alla uppiffade människor (själv gick jag runt i träningsleggins och utan smink) och härliga kläder.

Nu borde jag så småningom aktivera mig, eftersom jag avskyr att ha bråttom och stress, vilket det så småningom blir. Ugh.

pic from weheartit

Perus-persoonallisuuteeni kuuluu se, etten jätä asioita puolitiehen, en istu hetkeäkään paikallani enkä jätä kalenteriin päiviä vailla suunnitelmia. Nautin suunnattomasti siitä, että minulla on jotakin tekemistä enkä siksi (ainakaan välillä) ymmärrä ihmisiä, jotka hyvällä omalla tunnolla voivat lojua kokonaisen päivän kotona tekemättä mitään, jättävät tehtävänsä puolivalmiiksi tai jättävät kalenteriinsa (ainakin arkisin) tyhjiä päiviä, vailla merkintöjä.
Siksi tämä päivä onkin ollut poikkeus ja olenkin tunnustellut sisälläni tällä hetkellä seikkailevan kaksi eri fiilistä: toinen nauttii suunnattomasti tekemättömyydestä, kun taas toinen kärsii siitä yhtä paljon.
Aamuni sai mahtavan alun jo heti herättyäni kun luin ääneen nauraen siskoltani A:lta saamaa viestiä, jossa tämä kertoi syövänsä lämpimiä voileipiä kera sienien ja vuohenjuuston. Syy viestin lähettämiseen oli kuulemma se, että siskolla on tapana kuolailla ruokakuviani, joita täällä blogissakin näkyy, hih :)
Päiväni lähti käyntiin (ylläri) tiskaamalla, koska en kerta kaikkiaan kestänyt enää katsella sitä hervottoman korkuista tiskivuorta joka tiskipöytää kaunisti. Kiitokseksi itselleni keittelinkin sitten aamukahvit ja nautiskelin ne kaikessa rauhassa.
Päivällä läksin salille (ylläri-kaatosateessa), mutta jouduin nolona uitetun koiran näköisenä kääntymään ovella koska sali olikin suljettu. Noh, katse eteenpäin ja nokka kohti Motivuksen Centeria Kamppiin. Onneksi saman ketjun jäsenyyskortilla saa käydä kaikilla saleilla. Treenasin ekaa kertaa jalkoja sitten Helsinki City Runin jälkeen ja kylläpä tuntui huteralta ja tärisevältä hyvältä!
Loppupäivän olenkin viettänyt koneen ääressä, käyskennellyt Kampin kauppakeskuskessa ihailemassa laittautuneita ihmisiä (itse siis olin liikkeellä treenileggareissa ja meikittä - kuka ei kuulunut joukkoon?) ja juonut mielettömiä määriä kahvia.
Nyt pitäisi pikkuhiljaa jo aktivoituakin, koska tiedän että pian tulee kiire. Ja siitähän en totisesti pidä.