fredag 30 november 2012

An exhausted, but kind of happy messy hello

Snörvel, pust och hej. Redan i förrgår kände jag på mig att jag höll på att bli sjuk, men vägrade stanna hemma från jobbet (vilket ju nog såhär efteråt tänkt skulle ha varit ett smart drag..) och stressade på på jobbet, stressade på med packandet där hemma och hann riktigt aldrig sitta ned och ta det lugnt. Slutresultatet är nu att jag varken känner dofter eller smaker tackvare min täppta näsa (känns som om någon stoppat betong i näsborrarna) och tunga andning. Men hey guys - nu är jag officiellt utflyttad ur min bostad!

Igår packade och städade jag enligt bästa förmåga i racer-fart direkt när jag kom hem efter eftermiddagsjouren (vilken thank God var ko-lugn) enda tills pappa och min farbror kom med flyttbilen. Av och an, upp och ned sprang vi för trapporna med lådor, kassar, påsar och möbler. Medan jag skötte de lättare sakerna, bar och drog pappa och farbror de tyngsta grejerna, så som tvättmaskinen och madrassen. Efter hårt slitande på 1h 45 min stängde jag dörren till min kära lägenhet för sista gången, hoppade upp i Transiten och åkte hem till mitt barndomshem, där vi lastade av grejerna. Puh.

På tal om att flytta, så måste jag påpeka att det säkert är en av de mest effektiva träningsformer: mina ben skakade som asplöv efter X antal varv upp och ned för trapporna med fullproppade bananlådor i famnen och händerna orkade knappt lyfta skeden då jag äntligen skulle sleva i mig litet mat (snacka om sen middag kl 23..).

Idag borde jag kolla igenom lådorna och plocka ut de viktigaste grejerna som jag skall ha med mig, eftersom jag antagligen kommer att få åka med enbart en kappsäck med mig upp till B. Vädret här i huvudstadsregionen har fått omgivningen att påminna om Sibirien, vilket betyder att flyttlasset kommer efteråt. Det skulle vara idiotiskt att bege sig ut i trafiken i ovädret, men jag måste erkänna att det verkligen kommer att bli en utmaning för mig att välja ut de mest relevanta sakerna som jag inte klarar mig utan - utan att ändå packa ned allt för mycket onödigt (läs: "onödigt" - kvinnor har väl inga onödiga grejer?). Får se om jag skall vara så extrem att jag även försöker få cykeln med mig..

En mörk bild, men bevis på hur mycket grejer en tjej kan behöva: en Ford Transit full!
Pimeä kuva, mutta todiste siitä miten paljon tavaraa nainen voi tarvita: Ford Transitin verran!

Niisk, trööt ja heippa. Maku- ja hajuaistini ovat pelkkä muisto vain, kiitos tunnollisen työntekoni viime päivinä. On hassua miten osaan luennoida potilaille siitä, miten on kannattavampaa pitää yksi saikkupäivä ja palata sitten uusin voimin ja terveenä töihin, kun itse menen vaikka pää kainalossa töihin jos tilanne sen vaatii (kuten nyt kun meiltä oli jo pari miestä kaatunut kiitos flunssan). Taisinkin todetä täälläkin jo toissapäivänä, että flunssa on iskemässä, mutta fiksua toimintaa kuten lepohetkiä en juuri ole kiireisten työpäivien ja kamojeni pakkailun lomassa ehtinyt viettää, mikä onkin nyt kostaantunut.
Eilen kipitin iltapäiväpäivystyksen jälkeen kiireen vilkkaan kotiin pakkaamaan ja siivoilemaan kämppää ja isin ja setäni saapuessa aloitimme todellisen tehotreenin: 1h 45 min täyttä puuskutusta rappusia ees taas: laatikoita, kasseja, pusseja ja huonekaluja. Muuttaminen on varmasti parasta "kotitreeniä" mitä ihminen harrastaa voi - tai sitten olen arvioinut kuntoni täysin väärin: jalat tutisivat ja lusikkakin pysyi hädin tuskin kädessäni kun vihdoin pääsin tankkaamaan illallista (klo 23.. hups!) Joko tuli tehtyä päivän (lue: lähiviikkojen) tehokkain treeni, kuntoni on surkea tai flunssa sai minut väsymään odotettua nopeammin. Epäilen tutinan syyksi vaihtoehtoa nr 1. (tai 3.).
Tänään minun sitten pitäisi arvioida ja valita ne tärkeimmät tavarat mukaani, koska tulen todennäköisesti matkaamaan kohti uutta kotipaikkakuntaani pelkän matkalaukun kanssa. Yön aikana lunta on jo tupruttanut siihen malliin, että pk-seutu muistuttaa enemmän Siperiaa kuin Suomea, eikä tälläisessä myräkässä olisi edes turvallista lähteä ajelemaan niin pitkää matkaa. Harmittaa toki, mutta minkäs teet. En vielä tiedä, jos yrittäisin saada pyöräni mukaan, koska tulen aika pitkälti olemaan sen varassa liikkuessani m.m. työmatkoja. Huh, valinnan vaikeus. Nyt aion kuitenkin höllätä vielä hetken ja selailla blogeja Spotifyin tahtiin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3