Ah så skönt det var att cykla hem i stekhett solsken och sedan efter en sval dusch fixa middag: stekte först hastigt skivad zucchini, blomkål, champinjon, kokt potatis och hällde sedan över 1½ ägg uppvispat med 2 msk vatten och grön pesto. Så var det bara att lägga locket på stekpannan och låta omeletten stelna. Juku va gott - å juku så jag skryter med mig själv!
På tal om att bli lycklig: förra veckan firade jag, tillsammans med en stor del av finska kvinnorna, namnsdag under kvinnoveckan och besökte därför igår guldsmedsaffären med mamma för att få en namnsdagspresent. För flera år sedan fick jag ett ankelsmycke i silver till Johanna-dagen, men kan tyvärr inte hitta det nånstans nu. Så lovade mamma komma med mig till guldsmeden, då hon som fastanställd på kommunen är berättigad till rabatt. Biträdet plockade fram olika smycken, men inget föll i mitt tycke sådär pang på rödbetan.. Så plockades två Kalevala koru-askar fram och jag var såld: ankelsmycket i serien Vanamo låg där i glänsande silver på en vit sammetsbädd och ropade "köp mig - jag vet att det är mig du letat efter!". Och snäll som min mamma är, köpte hon faktiskt smycket åt mig (hon känner mig väl och vet att jag knappast skulle ha nöjt mig med något annat efter att jag sett smycket..).
Bilden lånad från Kalevala koru |
Så nu har har jag en glänsande silverkedja kring högra vristen och är tacksam över mammas godhet - bättre mamma finns nog inte och det hoppas jag hon också vet! Hennes godhet handlar dock inte bara om materialism; hennes uppmuntrande, älskande ord fick ju min självsäkerhet att öka från 0 till 100 på bara ett par minuter imorse. Och det skulle ingen ha kunna göra så som min mamma gjorde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3