F-f-f-finally!!!!

Igår kväll gjorde jag det äntligen: jag tog min första joggingtur efter olyckan!

Stilen var fri och jag satsade på att stretcha, boxas i luften, sträcka på mig och andas djupt medan jag sakta, sakta lunkade på. An efter som kilometrarna flöt förbi blev stegen lättare och jag kände hur muskelspänningen i ryggen släppte och hur endorfinerna och euforin började sprida sig i kroppen. Jag har SÅ saknat att jogga och hade (ärligt talar, jo) nästan gråten i halsen när jag kände mig så tacksam över att jag äntligen kunde springa igen.

Imorse vaknade jag redan 05:18 av att ryggen värkte, men eftersom jag redan räknat med det efter att ha avverkat hela 8,57 km (!) igår, tog jag det lugnt och steg upp i god tid och började försiktigt stretcha kroppen igen. Egentligen var det inte alls ett så knasigt sätt att börja morgonen genom att utföra långsamma yoga-rörelser och bara försöka få musklerna att bli varma.

Medan jag lunkade på igår bestämde jag mig för att ha en ny målsättning med joggandet:
- i framtiden tänker jag satsa på att tanka och vila ordentligt innan jag beger mig ut
- jag skall försöka få in åtminstone längre länk í veckan (ca 10 km)

Eilen minä vihdoin tein sen: ensimmäisen juoksulenkkini tapaturman jälkeen!
Juoksutyylini oli vapaa ja keskityin lähinnä hengittämiseen, venyttelyyn ja ilmassa hiljakseen nyrkkeilyyn. Parin kilometrin jälkeen tunsin miten kroppa ja lihakset lämpenivät ja painelin hissukseen hölkötellen menemään.
Naurettavaa kyllä meinasin melkein itkua tihrustaa kun tunsin itseni niin onnelliseksi siitä, että pystyin vihdoin taas juoksemaan (jep, herkkä mikä herkkä. Tai nössö - ihan miten vaan..).
Aamulla heräsin jo 05:18 selkäsärkyyn, mutta olinkin jo eilen illalla asennoitunut, että näin voisi käydä - eilinen "pikku-lenkki" kun venyi reilun 8 km mittaiseksi! Nousin siis ajoissa ylös ja aloin venyttelemään kroppaa lämpimäksi. Totesinkin, ettei moinen hiljainen jooga-venyttely-hetki ollut yhtään hullumpi alku aamulle ja päivälle - pitäisiköhän ottaa tavaksi?
Tulevaisuudessa ajattelin panostaa kahteen asiaan:
- aion vastaisuudessa syödä ja levätä kunnolla ennen uloslähtöä
- yritän sisällyttää ainakin yhden pidemmän (n 10 km) lenkin jokaiselle viikolle

Brain-activity missing

Det kunde inte ha hittats en bättre tidpunkt att träffa sina söta tjejkompisar som det var igår kväll: timingen var perfekt på alla sätt!

Jag minns inte när jag senast skulle ha skrattat, gråtit (glädjetårar), pratat, funderat, grubblat och skrattat åter så att jag knappt kunnat andas. Det var olidligt länge sedan vi senast satt oss kring samma bord, så det fanns en hel del att reda ut.

Efter varsin sallad på Wilhelm Å (klik!) vid åstranden i Borgå avnjöt vi några glas vin och styrde sedan stegen mot ett mysigare ställe: Paahtimo (klik!). Där fortsatte vi ännu en god stund och jag var ärligt talat chockerad över hur fort tiden förlöpte; plötsligt var det ju redan beckmörkt och klockan visade 2. Hemfärden gick likaså i ett huj då jag fick skjuts av kusin M som jag inte träffat på länge (heller..) och hade mycket att prata med.

Imorse vaknade jag klockan 7 och kände hur täcket bara klibbade fast i huden - blä! En sval dusch gjorde susen och fick mig att känna mig fräschare, men tyvärr försvann tröttheten där med och jag lyckades inte somna om.

Dagen har jag alltså (åtminstone hittills) gått mer eller mindre i dvala och har mest suttit framför datorn, strosat runt längs med gatorna av soliga Helsingfors (och åter insett varför Helsingfors är ett så otroligt bra ställe att bo på!), samt druckit kaffe och dammsugit - vilket är exakt det maximala som min hjärnkapacitet för tillfället klarar av. Men det är väl helt okej - det är ju söndag..

Okej okej, så har jag visst lekt med webcamen också
Okei okei, olen nähtävästi myös pelleillyt webcamin kanssa

top Seppälä, bracelets Nomination, necklace Kalevala

Eilisiltaa parempaa ajankohtaa tavata ihanat tyttökaverit en pysty edes kuvittelemaan: ajoitus oli täydellinen!
En edes muista koska olisin nauranut, itkenyt (onnenkyyneleitä), miettinyt ääneen, purkanut sydäntäni, taas miettinyt ja räkättänyt ääneen kuin tein eilen. Viime tapaamisesta oli pitkä aika ja puhuttavaa oli paljon.
Syötyämme salaatit Porvoon jokirannassa sijaitsevassa Wilhelm Å:ssa suuntasimme viinilasillisien jälkeen tunnelmalliseen Paahtimoon. Aika kului kuin siivillä ja suoraan sanottuna olin järkyttynyt kun huomasin, että ulkona oli yhtäkkiä pilkkopimeätä, koleaa ja kello näytti 2 ja oli aika hypätä serkkutyttö M:n kyytiin ja kotiin. Kotimatkakin kului joutuisasti, koska M:kään en ole nähnyt pitkiin aikoihin ja löpistävää riitti.
Aamulla heräsin epämiellyttävän nihkeänä, peitto kroppaan liimautuneena ja päätin freesautua käymässä viileässä suihkussa. Jep, raikkauden tunteen sain kohoamaan, mutta nukkumatti katosi kai siinä samassa viemäriin ja jäinkin hereille.
Päiväni on siis kulunut enemmän ja vähemmän kuin pilvessä. Aivotoimintani on juuri ja juuri riittänyt datailuun, kahvin keittoon ja -juontiin, kävelyyn pitkin aurinkoista Helsinkiä ja sen ihmistäytteisiä katuja (ja tämä muistutti minua täysin siitä, miksi pidänkään Helsingistä niin paljon!), sekä imurointiin. Mutta se kai on ihan hyväksyttävää - onhan tänään sunnuntai..

Finally friday and a weekend of plans

Igår kväll hade jag stora svårigheter att somna och när jag ÄNTLIGEN somnade (vid midnatt) vaknade jag flera gånger under natten p.g.a. värk i ryggen.

I övrigt har jag återhämtat mig bra efter olyckan förra veckan, men av en okänd orsak lider jag av värk (av varierande "styrka") i övre ryggen. Trots att jag oftast fnyser till åt patienter på jobbet då de klagar på att de har ont, men vägrar äta värkmediciner, måste jag ju nu erkänna att jag tydligen är en av dem: imorse klockan 03:05 då jag slog upp ögonen och kände hur det ilade till i ryggen då jag vände på mig, vägrade ta värkmedicin och strök i stället ett rejält lager Icepower-gel på ryggen och stretchade en stund. Orsaken till att jag ogärna äter värkmediciner är min känsliga mage: redan efter en ibuprofen 400mg känner jag hur det börjar vrida och vända i magen som om innehållet åkte berg-och-dalbana och får mig att svälla upp och påminna om allas vår vän Mumin..

Äntligen är det fredag och det känns extra-roligt då jag vet att jag har ett veckoslut fyllt med program framför mig: cykla, träffa kompisar, skärgården, vila.. Loving it! Sedan återstår endast 2 veckor på sommarjobbet på hvc - tänk så snabbt den här sommaren och tiden gått! Måste nog återgå till min to do-lista för sommaren och kolla hur jag lyckats med förverkligandet av den..

Vad har ni för planer inför helgen?

pic from google

Eilen illalla päässäni sängyssäni vallitsi taas vaihteeksi (itse asiassa pitkästä aikaa) liskodisko, eikä Nukkumatti meinannut millään tulla käymään.

Kun vihdoin onnistuin nukahtamaan, heräilinkin useaan otteeseen yön aikana selkäsäryn vuoksi. Tosiaan: viime viikon tapaturman jälkeen olen parantunut hyvin, mutta ajoittainen särky yläselässä vaivaa minua edelleen. On ollut hassua huomata, että kun töissä tuhahtelen vähän väliä särkyä valittaville potilaille kun he eivät suostu syömään särkylääkkeitä - että olen itse tasan samanlainen! Aamuyöstä kun taas heräsin vihlaisevaan kipuun, tyydyin jää-geeliin sekä venyttelyyn. Toisaalta syy siihen, etten mielelläni syö särkylääkkeitä on selkeä: vatsassani alkaa möyrimään ja vääntämään jo ibuprofeeni 400 mg tabletinkin jälkeen ja turpoan Muumipeikon näköiseksi.

Ihanaa kun on vihdoinkin perjantai - varsinkin kun tiedän, että tiedossa on ohjelman täytteinen viikonloppu: pyöräilyä, kavereita, mökkeilyä saaristossa, lepoa.. Jipii! Sitten onkin enää 2 viikkoa jäljellä kesätyöpaikassa terveyskeskuksessa - että kesä onkin hurahtanut nopeasti! Pitääkin palata tuohon alkukesällä tekemääni to do-listaani ja tarkistaa miten olen tavoitteisiini päässyt..

Mitäs viikonloppusuunnitelmia siellä päässä on?

Details simply made my outfit 2.8

Vet ni den där känslan man får när man är riktigt, riktigt nöjd med sig själv, något man sagt eller gjort? (allternativt låtit bli ;))

Syster E påminde mig idag igen en gång om hur fåfäng jag är då jag ringde och erkände att jag redan funderade på en passlig outfit för ett dop i november. Själv skulle jag snarare kalla det "vara ute i god tid". Att utseendet är viktigt för mig är knappast en nyhet för dem som känner mig, men att ett lyckat utseende kan göra mig så glad visste jag knappt själv!

Tyvärr har jag ingen bild på dagens outfit som helhet, men jag kan säga att det definitivt var detaljerna som "gjorde" helheten och som jag var mest nöjd med!

Svart nagellack, bekväma sportsandaler Merrel och snyggaste, bekvämaste jeansen H&MMustaa kynsilakkaa, mukavat sporttisansaalit Merrel, sekä mukavimmat, makeimmat farkut H&M 

läderjacka Benetton, status-stolthets-klocka Michael Kors, ring päivän ostosnahkatakki Benetton, status-ylpeydenaihe-kello Michael Kors, sormus päivän ostos

iskall Magners
jääkylmä Magners

Tiedättekö tunteen kun on oikein, oikein tyytyväinen itseensä, johonkin mitä on tehnyt tai sanonut? (vaihtoehtoisesti jättänyt tekemättä tai sanomatta..) Se valtasi minut tänään!

Isosiskoni E muistutti minua tänään (taas vaihteeksi) kuinka pinnallinen olenkaan, kun soitin hänelle ja paljastin miettiväni jo nyt mitä pukisin päälleni ristiäisissä joita vietetään marraskuussa. Ulkonäkö on minulle tärkeä asia, mutten ole aikaisemmin huomannut kuinka asu, johon olen tyytyväinen, voi tuottaa niin paljon mielihyvää! Valitettavasti kuvaa koko päivän asusta ei ole, mutta voin taata, että yksityiskohdat, joita kuvailin, olivat SE juttu joka pelasti päiväni asuni tänään.

Is it worth it?

Nu skulle jag behöva litet hjälp eller åtminstone åsikter: lönar det sig att investera i EN ordentlig (läs: läder, märkes el.dyl.) handväska eller lönar det sig att satsa på att ha flera av den billigare varianten? Hur gör ni?

Jag försökte överväga för- och nackdelar för att få någon koll på det hela, men har ändå svårt att bestämma mig. Jag har alltså redan en längre tid funderat på att (efter att ha slitit sönder X antal billiga handväskor: dragkedjor som fastnar eller spricker upp, dåliga sömmar i bottnen (som får innehållet att rinna ut på allmänna platser..) investera i en ordentlig handväska. Många tycker att det enda riktiga materialet är läder och visst är det snyggt, MEN: hur vädertåligt är läder som material egentligen? Med tanke på våra regniga finska väderförhållanden vill jag inte investera några hundralappar på en handväska som efter en regnskur är totalt förstörd. Finns det något bra sätt eller tips på hur man lyckas hålla en läderväska snygg så länge som möjligt, trots att man använder den aktivt?

Fördelar med en dyr väska:
+ återförsäljningspriset är bra
+ status, status, status.. ;)
+ håller med stor sannolikhet bättre än en "pilipali-väska" och har möjligtvis garanti
+ man slipper flytta innehållet från väska till väska dagligen: då man bara har en väska till förfogande är det ju bara en man använder ;)

Nackdelar med en dyr väska:
- ständig stress över att väskan förstörs
- stort hål i budgeten på en gång
- mindre variation i utbudet: outfitarna blir ganska lika då man alltid har en och samma väska - risk för tristess?

Hjälp, tips, erfarenheter, åsikter - allting är välkommet!

Pieni avunhuuto täältä taas hei: kannattaako sijoittaa kalliiseen (merkki-) laukkuun vai onko kannattavampaa pidättäytyä halpis-laukuissa? Miten te siellä ruudun toisella puolella teette?

Yritin verrata vaakakupissa sekä kalliin laukun hyöty- ja haittapuolia, mutten silti pääse mihinkään lopputulokseen. Minua on pikkuhiljaa alkanut pännimään halpis-laukkujen ikuinen hajoaminen kesken kaiken: repsottavat ompeleet, jotka pettävät yleisillä paikoilla ja paljastavat ulkopuolisille mitä kaikkea sitä kanniskeleekaan mukanaan, vetoketjujen jumittaminen, varsinkin silloin kun puhelin soi laukun sisällä.. Monien mielestä nahka on "se ainoa oikea" laukkumateriaali, mutta minua se yhdistettynä Suomen vaihetelviin sääolosuhteisiin hieman mietityttää.. Onko teillä jotain hyvää vinkkiä, millä nahkalaukun saisi pysymään hyvännäköisenä ja millä sen saisi suojattua niin, ettei pinta kärsisi?

Merkkilaukun peukutukset:

+ hyvä jälleenmyyntihinta

+ status, status, status.. ;)

+ kestää todennäköisesti paremmin kasassa kuin "pilipali-laukku"

+ ei tarvitse siirrellä tavaroita laukusta toiseen: kun on yksi laukku käytössä, ovat tavarat aina oikeassa paikassa :D

Merkkilaukun miinukset:

- ainainen pelko siitä, että laukku menee huonoksi tai pilalle

- kerralla iso lovi budjettiin (ja makaroneja seuraavan kuukauden ajan..)

- vähemmän vaihtelua asuihin - tylsistymisen riski?

Mielipiteitä, vinkkejä, kokemuksia - kaikki on tervetullutta!

pics from weheartit

Sometimes a change ain´t for bad

Någon där ute har kanske märkt att jag slutat med att publicera mina workout diaries.

Jag läser gärna andra bloggares träningskalendrar och scheman, men märker ofta att jag fort börjar jämföra dem med min egen och känner press på mig: om de andra orkar så borde jag ju också orka. Right?

Efter mitt besök till akuten på sjukhuset har jag nu beslutit att åtminstone inte på en tid publicera några som helst scheman över min träning. Största orsaken är kanske att ja vill undvika att ha någonting att jämföra andras scheman med och känna mindervärdeskomplex av, men också för att jag nu skall försöka lära mig att träna enligt hur kroppen känner sig - inte enligt vad planen säger.

Brukar ni läsa andras tränings-scheman och hur förhåller ni er till dem?

pics from weheartit

Joku tarkkasilmäinen onkin jo ehkä huomannut, että olen lopettanut treenikalenterini postauksen - sattuneista syistä. Huomasin jo aiemmin vertailevani omaa kalenteriani muiden bloggaajien kalentereihin ja tunsin vähän väliä jopa jonkin sortin alemmuuskompleksia sen tähden, etten ollut treenannut yhtä aktiivisesti kuin muut. Pöh, näin jälkeenpäin ajateltuna. Pyörähdettyäny sairaalan päivystyksessä päätin jättää treenikalenterin pidon nyt ainakin hetkellisesti kokonaan, koska pyrin opettelemaan jalon taidon, jossa treenaus kulkee kropan tarpeiden mukaan - ei toisinpäin.

Miten te suhtaudutte toisten treenikalentereihin?

Need some energy?

Tadaa, här kommer mitt nyaste och färskaste påhitt i mellanmåls-/matväg:

Gröt med frukt, bär och grynost

Mikra 1 dl havregryn, en nypa salt och 2 dl vatten, tillsätt 1 dl frusna (blå)bär, en nektarin + grynost
Yhdistä 1 dl kaurahiutaleita, ripaus suolaa ja 2 dl vettä ja laita mikroon kuumenemaan. Lisää 1 dl marjoja, nektariini + raejuusto

Well, jag erkänner att combon knappast låter så lockande (speciellt om man råkar ha ett normalt smaksinne till skillnad från mig som gillar de mest konstiga kombinationer..), men jag kan garantera att portionen håller en mätt länge, smakar gott och är näringsrik: kolhydrater, fibrer och vitaminer från havregrynen, bären och frukten, proteiner från grynosten.

Vågar ni prova?

Tittidii, täältä tulee uusin välipala-/ruokavinkkini:

kaurapuuroa, marjoja, hedelmiä ja raejuustoa.

Okei, myönnän ettei sekoitus kuullosta kovinkaan kutsuvalta (varsinkaan jos omaa ns normaalin makumieltymyksen - toisin kuin minä..), mutta voin taata, että annoksesta saa hyvin energiaa, se on maittava ja pitää vatsan pitkään täytenä. Annoksestahan saa siis hiilareita, kuituja sekä vitamiineja kaurahiutaleista, marjoista ja hedelmistä, sekä proteiinia raejuustosta.

Uskallatko kokeilla?