fredag 18 september 2015

Mitt throwback to summer 2015-alfabet 1/2

Sommaren lider mot sitt slut och bloggen har lidit av tystnad och bloggtorka. Så sant, så synd, men jag har helt enkelt tvingats prioritera och justerat min tidtabell i och med förändrade arbetstider. Att tröskeln att göra en blogg-comeback efter en så lång paus med något ordentligt inlägg är skit-hög är det ingen tvekan om, men idén till att summera min sommar - vilken jag knappt skrivit om alls! - i form av ett alfabet kom jag på igår då jag gick som en zombie, trött och slut längs konditionsbanan. Det känns lite som om jag försöker komma enkelt undan genom att summera min sommar som med franska streck, men skulle jag börja skriva och redovisa i löpande text om vad jag gjort och upplevt i sommar skulle inlägget bli alldeles för långt. FÖR långt. (dessutom kan jag - lat som jag är - ju erkänna att jag personligen gillar förenklade inlägg, typ skrivna i franska streck då man fort får fram mycket info)



A kutvård - den del av vårdarbetet som jag i juni började bekanta mig med i och med nia nya arbetsplats. Att börja med nånting nytt och främmande kändes skrämmande, men med tiden blir man van och säkrare :)
B anankex: ett sjukt gott, enkelt och hälsosamt recept som jag hittade på nätet: blanda övermogen banan å havregryn, klicka ut på en plåt å ställ i ugnen - voila! Hälsokex!)
C rossfit - grenen jag åter började med i juli och som jag föll för. Samtidigt som det är irriterande att jag blir så sjuk och styv av träningen och märker knappt nån utveckling, känns grenen med sina krypanden sund och kul. Nu försöker jag bara hålla mig till en sund mängd träning per vecka, så jag hinner återhämta mig också och får ibland påminna mig om att en vilodag efter ett tung arbetstur kan sitta rätt..
D -vitamin har jag i mån av möjlighet tankat från solen
E nergisk har jag kännt mig för första gången efter att ha börjat med crossfiten på långa tider, men märker nu när vi haft det tungt på jobbet att sömnmängden inte vill räcka till och energinivån sjunker. Alltså börjar jag äta D-vitamin igen varje morgon :)
F isk. I början av sommaren köpte jag för första gången i mitt liv EN HEL FISK - inte filé alltså! - och tillredde den from scratch. Å de blev SÅ gott att jag knappast köper filé allt för ofta mer ;) Att tillreda en hel fisk fylld med dill, citron.. Så enkelt, så gott och ingen risk att fisken blir torr å trist. Rekommenderar!
G lass. Har jag ätit tja, ett par gånger i sommar. Betydligt mindre är förra sommaren och mest vanilj. Simpelt, enkelt, gott.
H avet har jag saknat i sommar och är ledsen över att jag inte hann ut till skären och stugan så många gånger som jag önskat. De få gånger vi var där njöt jag ändå till 100%, tog dopp, drack rödvin, gick med Ronja i skogen och skrattade så jag höll på att kikna när jag lät henne rusa ut i vattnet och jaga vågorna.
I rriterad jag har p.g.a. trötthet varit flera gånger. Tyvärr. Förlåt älskling att jag så ofta låtit dig lida av det.
J ordgubbar! Åh, synd att jordgubbssäsongen tar slut så fort! Inhemska jordgubbar har jag ätit - som vanligt - i enorma mängder och brytt mig katten i hur mycket pengar jag lagt ut på det ;)
K alja och korv. Har jag smakat på, tja, en gång i sommar, men insett att ingendera är till för mig.
L äsning har jag ÄNTLIGEN återupptagit och -införlivat i min vardag. Förr läste jag enbart tidningar, men i sommar har jag överraskat mig själv och läst böcker - t.o.m. på engelska! Oj så avkopplande det är att läsa en stund innan läggdags: andningen blir lugnare, tankarna lugnar sig.. Varför lät jag så länge bli att läsa?!
M amma har jag sms:sat otaliga gånger under sommaren och berättat både goda och dåliga nyheter för henne så fort jag fått dem. Mamma har i sommar igen känts allt viktigare för mig - speciellt då det känns som om jag inte hunnit träffa henne så ofta som jag önskat trots att vi bor i samma kommun!
N ärhet känns det också som om jag inte hunnit ge tillräckligt - åt någon! Sommaren har på ett vis känts hetsig då jag jobbar mycket kvällsskift och har haft s.k. "läpsystä vaihto" med sambon. Då familjen varit ledig, har jag jobbat. Och vice versa. Omställningen är fortfarande främmande för mig, men jag försöker vänja mig. Att mina hormoner surrat på som en undulat i torktumlaren är också en delorsak till att mitt humör växlat från 0-100 km/h och närhetsbehoven varierat inom samma intervall..
O
P appa har jag också saknat, men ofta ringt då jag kört till eller från jobbet - bara för att höra hur han har det. Snällt har han kört båten av och an så att vi fått åka till stugan ens för ett par timmar, värmt bastun åt oss och låtit oss ta del av stuglivet, trots att vi återvänt till landet ännu samma kväll
Q RS-komplex - en del av EKG:t, som jag försökt lära mig tolka bättre under sommaren
R onja har jag kelat med under mina lediga dagar och insett att jag troligtvis kelat mer med henne än med sambon! Flera gånger har vi skrattat bägge två över att vi alltid hälsar och gosar med hunden då vi kommer hem, innan vi hälsar på varann. Min fina lilla labrador har vuxit och blivit stor, har kanske lugnat sig en aning, men fnattar fortfarande omkring, studsar som en gummiboll och gör mig tidvis nästan tokig. Älskar henne ändå mer än jag kunnat tro. Min fina, min vackra.
S imma gjorde jag första gången 30.4 och efter det har jag doppat mig i havet varje gång som vi varit ute till stugan. Morgondopp har jag också sportat med och kan inte tänka mig att påbörja en morgon stugan på något annat sätt med det ;)
...

Okej, nu måste jag erkänna att jag suttit och "skrivit" dethär inlägget i drygt en timme, men tappar bara bort mig på andra nätsidor och surfar.. Så jag fortsätter mitt alfabet i ett senare inlägg :)

lördag 12 september 2015

Kyllä mä tulossa olen, kestää vain vähän..

Enpä tiedä lukeeko kukaan enää tätä rajusti hiljentynyttä blogiani, mutta ajattelin tulla kertomaan, että comeback:i on jo suunnitteilla ;) Aika vain jotenkin kuluu kuin siivillä ja etenkin nyt kun työ on iltapainotteista, ei mieleenikään juokahda istahtaa koneen ääreen kirjoittelemaan vuorokauden parina vapaana tuntina (eli aamupäivällä, ennen töihin lähtöä). Blogi pyörii silti päivittäin mielessä ja postausideoita tupsahtaa päähäni tuon tuosta.

Eilen päähäni juolahti otsikko "Hormoneista ja vuorotöistä", mutten tiedä toteutanko idean ja luon noista kahdesta aiheesta postauksen - siitä tulee meinaan maratonpostaus! Mietin lisäksi, viitsinkö käyttää koko sanaa tai aihetta vuorotyö nyt kun siitä niin paljon jo lehdissä kirjoitellaankin kiitos hallituksen uudistusehdotuksen (tiedättehän, koskien niitä lisiä ja niiden poistoja? Aivan, en nyt aio kerrata niitä tähän enää - niitä tursuaa joka tuutista jo ihan liikaa!), mutta koska kirjoitukseni ei nyt koskisi noita hallituksen sohimia juttuja ollenkaan, harkitsen postaukseni tekemistä silti. Postauksessa ajattelin ennemminkin käsitellä vuorotyöläisen arkea, joka poikkeaa arkityötä ma-pe 8-16-työläisen työviikosta TODELLA paljon. Paljon enemmän kuin muistinkaan (vaikkei siitä nyt NIIN montaa vuotta ole kun viimeksi olin vuorotöissä..). Ihminen, joka ei itse vuorotyötä ole kokeillut ja kokenut, tuskin pystyy ikinä ymmärtämään minkälaista sen tekeminen on. Hyvä puoli siinä, että hallitus teki ehdotuksensa viedä vuorotyöläisten edut (tai vähentää niitä tuntuvasti) on se, että ihmiset heräävät arvostamaan vuorotyöläisten tekemää työtä ja itsekin tajusin vasta jonkin THL:n proffan/tutkijan artikkelin, miten rajoittavaa vuorotyö työläiselle on - henkisesti. Monet kerrat sitä on lähdettä pyhinä töihin kun sukulaiset kokoontuvat tai lähdetty iltavuoroon kun kaverit ovat suunnanneet ulos syömään. Viimeksi kun rakas kaverini, joka asuu Turussa, ilmoitti parin päivän ennakolla että olisi tulossa lähiseudulle ja ehdotti treffejä ilta-aikaan. Onnistuiko? No ei, koska olin iltavuorossa. Rahallinen korvaus siitä, että tulin töihin tuntui mitättömältä verrattuna henkiseen ketutukseen ja harmitukseen siitä etten päässyt tapaamaan kaveriani oli paljon suurempi.

Oho, lähdinkin avaamaan aihetta jo nyt vaikkei tarkoitukseni ollut :D No, tuossa jo pääpointtini tulikin julki: arkityöläinen kadehtii vuorotyöläisen arkivapaita ja ilta- ja pyhälisiä, mutta tuskin sitä henkistä ketutusta kun toinen lähtee joulupyhinä ja synttäreinä töihin, ajelee iltamyöhään rättiväsyneenä töistä kotiin tai viettää yhden-päivän-arkivapaata tiistaina, jolloin kaikki muut ovat töissä eivätkä ehdi tapaamaan, ei telkkarista tule keskellä päivää mitään eikä Lidlissä ole super-lauantain tarjouksia (sori, tää viimeinen oli huono mutta pakko ;)).

Toki vuorotyössä on hyviäkin puolia: parkkipaikoilla ja teillä on enemmän tilaa, palkka on hitusen parempi, meno töissä on useimmiten rennompi, arkena voi käydä kaupoilla eikä tarvitse ängetä sinne vasta klo 16-ruuhkaan muiden seassa, kampaajalle saa nopeammin ajan koska voi mennä sinne muinakin aikoina kuin iltaisin.. Tuossa vain pari mainitakseni. Onneksi synttäreitä ja juhlia ei ihan joka viikonlopulle osu ja vapaitakin saa hyvissä ajoin toivoa jos tietää, että jotain menoa on.

Löytyykö siltä puolen ruutua vuorotyöläisiä? Minkälaisia ajatuksia tai tunteita se herättää?

Kivaa lauantaita! Minä lähdin töihin jo aamulla ja valmistelin tämän tekstin teille jo aiemmin ;)