måndag 29 augusti 2011

Winds of changes..

Det är konstigt, men mitt bloggande avtar direkt när antingen
a) någonting stort är på G
b) varje dag påminner så tråkigt mycket om varann att jag knappt själv märker hur tiden går..

För tillfället är det allternativ A som är skyldigt till bloggtorkan - förändringens vindar blåser häftigt i mitt liv. Ids inte tillsvidare avslöja vad som kommer att följa, eftersom jag knappt själv vet det än. Så mycket kan jag avslöja att det inte är någonting ni behöver oroa er över, eftersom det innebär både någonting positivt, men tyvärr nog också negativt..

Däremot kan jag avslöja att skolan började idag - helt klart negativt. Redan efter 30 minuter info om kommande studiebesök etc. satt jag rastlös och hoppade på min stol, babblade på med klasskompisarna (och störde säkert läraren..) och loggade ut och in på Facebook. Huvudet kändes yrt som efter en Irene-orkan och en otrolig hålighet i magen p.g.a. hunger gjorde saken inte bättre. Lotta bloggade passligt om skolmaten och jag måste då konstatera efter dagens gourmet-lunch att jag inte saknat skolmaten det minsta. På min tallrik slevade jag orimlig soppa som smakade apelsin och innehöll potatis och majs. Enda positiva var knäckebrödet samt det billiga priset på 1,90 euro. Hemma satsade jag på hemgjorda maletköttbiffar, fetasallad och kokt rödbeta + morot, samt mörk limpa.

Apropå bröd: jag känner sån himla ångest ibland när jag tänker hur mycket bröd jag proppar i mig per dag då alla tidningar skriker ut "low carb, skippa de onödiga kolhydraterna för de får dig att må dåligt, bli tjock" etc. Vadå jag ÄLSKAR bröd och mår inte illa av det, tvärtom! Är så glad över de senaste artiklarna i HBL som kritiserar det fanatiska kring "karppandet", vilket blivit en verklig trend-diet. Efter att själv varit en sommar på low carb, no fat-diet ställer jag mig ganska kritiskt till dieter, trots att jag själv fortfarande medvetet äter mindre potatis, pasta, vitt bröd och ris. Däremot kan jag inte längre motstå sötsaker, rotsaker eller frukter och äter dem med (iaf ibland) gott samvete - bara för att jag vill och de får mig att (iaf ibland) må bra!

lördag 27 augusti 2011

Fynd fynd fynd

Oj, vet ni sån tur man kan ha!

4€ på loppis

Laddade precis upp mer produkter på min sida på Syrrans garderob - kolla in o. är ni intresserade av något så hör av er! Pris kan oftast diskuteras..

fredag 26 augusti 2011

Sportdåre?

Pappa kallade mig sportdåre en gång när vi var till spånbanan på länk och jag sprang 2 varv runt 4km banan och mötte honom halvvägs på ett tredje varv.

Jag hade världens största otur igår: glad över att ÄNTLIGEN fått meddelande om att min nya telefon anlänt till posten hoppade jag på bussen in till stan. Vid Hertonäs fick jag mitt livs chock när jag bläddrade bloggar och läste att "postens personal strejkar idag - alla postkontor är stängda 25.8 kl. 14 framåt". Jag reagerade löjligt nog med att både svära och gråta samtidigt - delvis p.g.a. trötthet (nattsömnen blev ganska kort då vi spenderat en extempore girls night out i Borgå kvällen före), delvis för att jag blev så besviken: jag hade fått låna syrrans bil för att ta mig till bussen, vilken jag a) fick vänta på i 20 minuter och b) kostade 6,30€/resa.
Jag bestämde mig sen ändå för att åka in till Kampen och gick och köpte en födispresent åt sambons syster.

Men inget ont utan något gott (eller hur det nu sen heter..) - gårdagens bakslag gav mig en verklig adrenalin-kick och "Now I´m stroooooooonger, than yesterday"-fiilis och efter en superhälsosam frukost bestående av havregrynsgröt, blåbär och jordgubbar hoppade jag på cykeln och trampade till Botby, parkerade cykeln och tog metron in till centrum för att sedan 1 timme senare redan sitta på cykeln igen påväg hem till föräldrarna. Alles in alles: 41,6km cyklande får lov att fylla min dagens sport-kvot för idag och får se hur det blir med gående imorgon då..

Väl hemma packade jag upp min nya härlighet - en Samsung galaxy S plus, beundrade den en stund och fixade sedan mat: risotto, bestående av korngryn, maletkött, kantareller, ärter, majs, kryddor, 1½msk turkisk yoghurt samt frilandsgurka och tomat.

Grymt gott!

Till nästa borde jag städa mitt rum, eftersom det påminner om ett bombnedslag. Inspiration = 0. Kanske jag kan skjuta upp ständande tills litet senare? Jag har ju varit så duktig idag..

onsdag 24 augusti 2011

It was worth it

Fastän jag hade värsta raseriutbrottet på G, skrek, sparkade omkring mig och fräste som en katt, var det värt det. Som en trogen gammal hund promenerade jag i rask takt nästan 6km hem till sambon (eller ja, till hans föräldrar) och väntade ca ½ timme på att han skulle komma hem från sin Stockholmsresa.

Irritationen var som bortblåst direkt när jag såg honom - att vara frånskilda fick återseendet att kännas ännu bättre och mitt hjärta gjorde en volt.

Bilden är lånad

söndag 21 augusti 2011

Fortsättning följer

Mina tankar är fortsättningsvis lika bortblandade som en katt som precis spinnat några varv för mycket i torktumlaren. Hehe, snacka om skit-humor. To be honest. Jag är så as-uttråkad att fy apa!

Hela gårdagen spenderade jag i mitt eget högklassiga sällskap, helt ofrivilligt. Föräldrarna åkte på begravning till Grani, kompisarna antingen jobbade eller hade annat för sig och sambon befinner sig i Stockholms 5-stjärniga jetset-liv. Å vad gör jag? Sitter hemma och tycker synd om mig själv, arbetslös och allt. Hur som helst avverkade jag en 6,9km lenkki i stekthett solsken och stormbyig motvind på 45 minuter (vadå en ton av bitterhet kan anas..?). Så fixade jag mat åt mig: burgare med broilerbiff, tomatsås, yoghurt, grönsaker och morotsstavar (som fungerade som surrogat för franskisar). Tyvärr blev slutresultatet inte riktigt som jag tänkt mig, men jag antar att det beror på att jag aldrig tycker att maten smakar gott då jag äter ensam. Antagligen skulle jag t.o.m. berömma en panerad drisktrasa om jag bara fick äta den i någon annans sällskap, hihi.



Tadaa! Min favorit hemma-look: pyjamasshorts och en påsig Peak-huppare samt oborstat hår
 På kvällen gick jag sedan över till syrran och spelade spel - först något bollspel med 3½ åriga gudottern Wilma och senare Mah Jong med syster och hennes man. Åh, jag får ju inte glömma att berätta att de snällt bjöd mig på kladdkaka (som jag visserligen själv hämtat från butiken..), glass och rödvin.

Idag använde jag hela min energi under förmiddagen till att vara pessimist och såg bara det negativa i allt. Passade på att hjälpa föräldrarna med att tömma ut en massa gammalt, möggligt skit ur ett uthus, men blev tyvärr bara hungrig och bitter av att stå och andas in en massa mögelmikrober.
Vändpunkten för negativismen blev dagens middag: mammas hemgjorda kållåda samt rågbröd med Oltermanni-ost på. Jag kommer ofta på mig själv att vara förtjust i så otroligt vardagliga ting, som t.ex. rågbröd med smörsmakande margarin och en tunn skiva ost - hur gott kan det egentligen va?

Ush så jag skäms över mitt barnsliga beteende ibland, men jag kan bara ingenting åt det: jag ÄR helt enkelt avundsjuk. Kanske kan jag skylla på att alla andra också nångång är det och att det är en helt naturlig reaktion? Jag skulle mer än gärna lära mig att hantera min avundsjuka, för ibland "slår det bara över" och jag kan vräka ur mig hur mycket skit som helst bara för att jag tycker så synd om mig själv. Visst, jag är till naturen ganska temperamentsfull och växlar fort mellan olika känslor, men det är väl ingen ursäkt.
Har alltså nån där ute ett bra tips åt mig hur jag skall lära mig att hantera mina häftiga känslo-utfall? Detdär med att räkna till 10 innan man handlar funkar inte - tyvärr det är redan beprövat och begravt. Mitt tålamod är för dåligt.

fredag 19 augusti 2011

Blandade känslor

Mitt huvud känns så rörigt att det knappast någonsin tidigare varit det.

Idag slutade sommarjobbet på hvc mottagningen och mina känslor är ett enda virrvarr: äntligen börjar mitt sommarlov á 1 vecka, men det innebär att skolan och studierna börjar om 2 veckor och jag skall flytta till stan igen. Jag kommer verkligen att sakna jobbet och alla underbara kolleger - for real! Att jag dessutom inte hunnit vara med sambon på tumis på nästan hela veckan (senast på måndagen) och att han idag tog båten över till Stockholm för att partyparty med killkompisarna i 4 dagar gör inte saken lättare. För tillfället känner jag mig helt borttappad och vet inte var jag skall vara och vad jag skall tänka.

onsdag 17 augusti 2011

Patientoos, where are you?

Alltså kan någon förklara för mig vart i hela fridens namn alla hvc-patienter har försvunnit?

Jag satt idag HELA dagen ensam i telefonen och fy farao säger jag bara så tråkigt det var! Blogger, huuto.net, syrransgarderob, saunalahti.fi, dna.fi.. Dessa är endast en bråkdel av alla de nätsidor jag hann besöka under mina 8 arbetstimmar då luren helt enkelt inte ringde.

Såhär ser mina anteckningar, som görs under telefonsamtal med patienter, ut - fästingar var en favorit idag!
Efter jobbet tackade jag mig själv och min underliga motivation att cykla varje dag till jobbet - jisses så skönt att få andas in frisk luft efter att ha suttit instängd på jobbet! Fixade köttbullar och fetasallad med mamma till middag och åkte efter det till Prisma. Jag stod i Elisa Shopit i typ 20-30 minuter och diskuterade med försäljar-stackaren som desperat försökte få mig att förstå hur det funkar med s.k. "pakettiliittymä". Gladeligen bad jag honom räkna ut olika (billiga och lönsamma) allternativ och fick slutligen t.o.m. ett special-erbjudande på ett paket (om det berodde på att han ville bli av med mig eller på att han tyckte synd om mig och mitt oförstånd vet jag inte, men glad blev jag). Så nu får vi se hur det går och vad framtiden för med sig i elektronikvärlden, hihii ;)

tisdag 16 augusti 2011

Trötttttt

Idag känner jag mig som om jag kunde gå i ide och sova flera dygn; är så otroligt trött!

På jobbet hade vi det lugnt, så vi passade på att öva (läs: testa på varann) hur tymphanometern fungerar i öronen samt avläsa dess resultat. Jag satt och jourade idag, så det blev dessutom crp-mätningar, injektioner samt i slutet av dagen ett himmelens hallå för att hitta en patient och få en ambulans att hämta denna till mottagningen.



Utmattad cyklade jag hem i det underligt varma och fuktiga vädret och fixade middag åt mig som idag blev wok med sojastrimlor - gott och enkelt! En av mina favorit-smaksättare är, även om det inte är så "äkta", såsredning i wok, då det ger litet sås-känsla och god smak tillika.

Nu sitter jag, som jag redan gjort typ hela dagen på jobbet, framför datorn och slumrar. Jag vet att det skulle vara uppiggande att fara ut på länk, men orkar knappt föreställa mig hur det skulle kännas att byta bort mina mysbyxor och oversize-t-skjorta. Får nu se hur det går..

WE style-tävling!

Checka We Style :s underbara dekorativa smycken och delta i tävlingen där priset är ett presentkort!



Bilden är lånad från We Style:s sida

Priserna på We Style är plånboksvänliga och smyckena dekorativa. Jag hittade fler smycken som jag tycker att enkelt skulle ge outfiten en "facelift" - perfekt när man är påväg nånstans och tycker att alla gamla kläder ser så trista och begagnade ut.. Signatur "I´ve been there".

Min favorit är detta armband - vilken är din favorit?

måndag 15 augusti 2011

Hösten är här

Ush, så höstigt det kändes imorse när jag steg upp 6:30 och det var så mörkt ute att man var tvungen att ha taklampan tänd i köket. Det kändes nästan som oktober när jag styrde cykelnosen mot jobbet i dimman, trots att temperaturen var 15.

På jobbet märktes det tydligt att vardagen kommer: höst-flunsa-epidemin är på kommande och värre kommer det att bli när alla återvänder till dagis, skolan och jobbet och utsätts för varandra(s bobbor), thihi. Själv tänker jag försöka hålla mig frisk med hjälp av positivt tänkande, näringsrik mat, passlig med både motion och vila, samt godis.

Min frukost idag: naturell yoghurt, weetabix, solrosfrön, jordgubbar och blåbär + grönt te

Håll er friska!

söndag 14 augusti 2011

Vart försvann det?

Varför skall veckoslutet alltid kännas så kort när resten av veckan känns som raka motsatsen och as-lång?  Dethär veckoslutet har igen varit innehållsrikt: springande (fredag, lördag, söndag faktiskt), brända ägg, shopping i Jumbo, rödvin och bailabaila, huvudvärk, litervis med kaffe och motorcykel.

Imorse när jag vaknade var jag på vippen att uttala frasen, eller nja, löftet, man ändå aldrig håller: jag skall aldrig mer dricka rödvin. Jag har i sommar hittat en ny serie, Chill out, som består av både rött och vitt vin och båda faller i min smak. Tyvärr drack jag väl några klunkar för mycket igår innan vi drog iväg till krogen med Emma, så herr Huvudvärk var på besök i morse. Som tur kom den gode fén fru Ibuprofen och räddade min dag, thihi.

Bilden är lånad

Idag testade jag på något nytt: tog syrrans två dvärgschnauzrar, Eve och Ylva, med och springa. Hundarna är väldresserade och kan gå nätt i koppel, t.o.m. då barnvagnen är med, men de har aldrig varit på jogginglänk. I början trasslade hundarna bara in sig i kopplena och förstod inte alls när jag bara fortsatte springa och lockade "kom, kom" eller "hop, hop" (precis som en av gyminstruktörerna på Sats brukar göra) på dem och lät dem inte stanna. Efter första kilometer fattade de vinken och oj så stolt jag var. Visserligen kändes det aningen konstigt då hundarna föredrog att liksom springa efter mig i stället för brevid eller före. Dessutom travade de saktare än jag, men eftersom jag nu egentligen var halv-krabulantisk var det helt okej (och antagligen hälsosammare) att ha en långsammare takt på än normalt.

Imorgon börjar min sista vecka på sommarjobbet. Det är både roligt och trist att sluta: jag har trivats otroligt bra på jobbet och kommer att sakna alla härliga kolleger, men samtidigt är jag definitivt i behov av semester innan skolan börjar. Nåja, får väl se hurdana fall veckan kommer att föra med sig - de senaste veckorna har vi haft det underligt lugnt, men på tisdagen börjar skolorna och seeeedan får man se var det för med sig..

fredag 12 augusti 2011

Still there

Jaa, i förra inlägget hade jag precis fixat navelpiercingen åt mig och var fundersam hur springandet skulle lyckas.

Jag vet inte om det var tack vare diamanten i naveln eller det fina vädret, men jag drog iväg på en 9km rask springlänk + 1km gång på spånbanan, vilken består av fler upp- och nedförsbackar än mina normala rutter. Pappa som var mitt moraliska stöd (som alltså gick 2km + 4km medan jag sprang) kallade mig sportdåre och det såg jag nog antagligen ut som också: blöt av svett som en dränkt katt.  Piercingen kändes aningen öm, speciellt när jag sprang utför, så jag sprang med ena handen på magen och stödde skinnet så att det inte skumpade så mycket - vadå tecken på att mina (obefintliga) magmuskler är i behov av träning..

Apropå behov av träning: jag kan inte förstå hur jag på sistone gått upp i vikt trots att jag sprungit 15-20km/vecka samt cyklat varje dag 9km som arbetsväg. Dessutom har jag minskat med sötsaker samt kolhydrater, utan att lämna bort dem helt (min tallriksmodell ser ungefär ut såhär: ½ grönsaker, 1/4 protein och 1/4 kolhydrater + 1-2 skivor rågbröd + margarin + olja i salladen + fettfri mjölk) eftersom jag vet att min kropp inte tål det. Ytterligare dricker jag 1-2 liter vatten/dag (plus typ lika mycket kaffe, hihi ;)) - och ÄNDÅ ökar jag i vikt! Tyvärr avslöjar spegeln att viktökningen knappast beror på muskelväxt (ifall inte muskeln är belägen mitt på magen..) utan på fel kost och lite motion.. Hmpf. Nåja, kanske jag borde konstatera som jag gjort åt kollegerna att "sommarkilon" bara finns för att man skall ha något projekt inför hösten. Problemet är bara att andras "sommarkilon" inte stör mig ett dugg - dem märker jag inte ens - men de egna.. Håh-håh.

onsdag 10 augusti 2011

Äntligen..

Nåjaa, äntligen vågade jag förverkliga min fjortisdröm. Hade den korta turen på jobbet igår, så direkt efter arbetsdagen hoppade jag på bussen in till stan och gick med bestämda skakiga steg mot Rödbergen. På Stora Roban hittade jag Harness piercing- och tatueringsstudio. Direkt när steg in visste jag att ingen återvändo fanns. Chockad över personalens utseende (håligheter i öronen, färgade kontaktlinser i ögonen..) kände jag mig ynklig, men skärpte mig och berättade med darrande röst att jag kommit för att få en navelpiercing. Med kallsvettiga händer pekade jag ut ett smycke med lilafärgad sten och ställde mig framför piercaren för att få stickstället ritat med tusch. Så var det bara att hoppa upp i tandläkarstolen och knipa ihop ögonen - nu skulle det ske! Livrädd och med knutna nävar låg jag där och hade lust att springa iväg (som tur var stolen så högt uppe att jag inte skulle ha vågat hoppa p.g.a. risken att skada mig..) och repeterade mitt mantra som kort och koncist bestod av "ajajaj" trots att ingen ens rört mig ännu. Piercaren skrattade åt mitt mantra, knep om skinnet runt naveln, konstaterade att mantrat lät sött och stack. Och to be honest - jag kände inget mer än klämmen om skinnet - sticket kändes inte ens! På en nanosekund var det över och jag kunde andas ut - där är den nu!



Ute tillbaks på Albertsgatan ringde jag direkt till mamma och berättade vad jag hade gjort. Mamma konstaterade bara att hon trott att jag skulle ha gjort dethär redan tidigare (gissa om jag kände mig feg nu - det har bara tagit mig 7 år att våga) och att det ju var min egen sak. Är man över 21 år gammal får man väl ansvara själv för det man gör och även ta eventuella konsekvenser. Jag vet att infektionsrisken finns, men tillsvidare är jag bara nöjd med min inskaffning. Magen känns aningen öm, men jag lyckades t.o.m. somna på mage (som jag tidigare var orolig över hur det skulle gå..) och skall senare idag pröva på att springa. Cyklandet till jobbet i morse kändes aningen ömt i magen, men det gick helt okej. Jag tog dock för säkerhets skull en ibuprofen 600mg som profylax. Piercaren gav tydliga direktiv om vården: tvätta piercingen varje dag en gång med vatten, smörj huden runt omkring med bassalva och that´s it. Svettning, bastu och simmande (i sjö/hav, simhall om en månad) är tillåtet, likaså jobb på sjukhus. Nu hoppas jag bara att allt skall gå väl och att piercingen så småningom blir en del av mig. Tillsvidare är jag som ett nyfiket barn och lyfter skjortan då och då och kollar att den fortfarande är kvar, hihi.

söndag 7 augusti 2011

Sommarutflykt o. PS

Så var det söndag igen. Ush så ledsen jag blir när jag tänker tillbaks på igår kväll när vi cyklade till krogen: det var bäckmörkt och det innebär en sak: hösten är på kommande och sommaren lider mot sitt slut. Ännu 2 veckor skall jag orka gå på jobb, så följer 1 vecka semester och så börjar skolan igen. Jag ångrar litet i smyg att jag åtog mig ytterligare en vecka jobb, men i början av sommaren kändes som om jag aldrig skulle vilja sluta. Jag trivs fortfarande som fisken i vattnet på jobbet, men känner att jag skulle behöva tagga ner och bara vara några dagar.. Nåja, kanske skolstarten inte blir så hetsig (hoppas jag - är väl tvungen att skolka annars, hihi).

Men, back to reality. Igår åkte jag tillsammans med bästaste kompisen till Borgåsommarutflykt. Vi strosade omkring i gamla stan och tittade in i så gott som alla små affärer och drömde om att ha fler kvadratmetrar i våra bostäder så vi kunde inreda mer (hennes lägenhet är väl ca 25 m2, min och sambons 36 m2). Några fynd gjorde vi också: jag köpte en liten skål med texten Gräddfil från BrukaDesign, en härligt luftig vit topp av märket (från Våga), en skylt i metall med texten Bathroom (också den från Våga) samt ett par svarta ballerinas (äntligen!) från Vagabond. Dessutom köpte vi varsin glassboll som vi avnjöt vid åstranden. Gissa bara hur svårt jag åter hade att bestämma mig för vilken sort jag skulle ta.. Borde typ ha valt pehmis eftersom de endast hade den i en smak - vanilj - men så påpekade min kompis att man ju kan åka till Ikea om man vill ha god pemis - och det stämmer! Ikea har faktiskt världens godaste (och billigaste) pehmis! Inspirerad av alla inredningsbutiker bestämde jag mig dessutom för att åka till Ikea under min semestervecka och inhandla tyger för att sy nya kuddfodral till soffdynorna.


Klännigen H&M, skor DinSko, väska Zara

På kvällen bar det då via McDonalds, där jag testade en nacho-sallad (gott!), av till krogen. Tyvärr var det ovanligt lite folk ute så vi satt mest och pratade. Efter pilkkun hade vi ännu en terapi-stund, jag ,sambon och en kompis, utanför krogen och när klockan var 04:30 meddelade jag att jag påriktigt var trött och så cyklade vi hem.

Idag sov vi till 12, åt morgonmål i lugn och ro och tittade en stund på Street Customs. Så cyklade vi till sambons famo på kaffe och därifrån fortsatte jag ännu till mina morföräldrar.

Dethär har alltså varit en Perus-Söndag - slappande, sen middag, litervis med kaffe och mer slappande. Imorgon skall jag igen sitta i A-mottagningen och assistera jourande läkaren och jag befarar att det kommer att vara lika lugnt som på fredagen..

fredag 5 augusti 2011

Långfredag i augusti

Det har aldrig under hela min karriär som sjukskötare på hvc varit så tyst som idag. Jag höll A-mottagningen, vilket i princip motsvarar jourskötare. Till arbetsuppgifterna hör however att assistera jourande läkaren/läkarna, t.ex. genom att mäta crp (infektionsvärde), hemoglobin, sköta sår eller ge injektioner. Men eftersom alla patienter tydligen hellre stannade hemma och vi såg den sista patienten avlägsna sig 13:30 blev tiden vääääldigt lång. Jag surfade på alla tänkbara nätsidor (förutom Facebook av principskäl) och försökte fördriva tiden genom att lusläsa Oriflames nyaste katalog, men fick ändå inte tiden att gå fortare alls. Ugh.

Lycklig över att chefen gav oss lov att gå 15 minuter tidigare cyklade jag via sambons famos hus, där sambon håller på och bygger terass. Jag är så stolt över honom: han har helt själv (okej, med litet hjälp av min pappa, som även kallats "rakennusalan ammattilainen" då han sprängde ett ½ berg..) byggt en terass på baksidan av famos hus. Tyvärr fick jag höra något jag inte var helt nöjd med: sambon är bjuden bort ikväll, vilket innebär att jag är tvungen att underhålla mig själv ikväll.

Hemma började jag med att fixa middag, som idag bestod av krossade, förkokta korngryn (jätte-gott - godare än ris och väldigt fiberrikt!), fetasallad, kokt blomkål och sås som innehöll sojastrimlor (som jag först kokade i buljong en stund), lök och spenat. Namnam!


Efter maten passade jag på att testa mitt nyinköpta nagellack från Rimmel. Efter ett varv lack var jag allt annat än nöjd, eftersom färgen var helt genomskinlig och påminde om häftplast. Satsade på ytterligare ett lager lack et voilá - nyansen blev som jag ville: täckande ljusgrön/ljus smaragd. Naajs.

torsdag 4 augusti 2011

Känner ni igen mig..?

Lottas senaste inlägg fann jag finurligt då det handlade om saker som hennes kompis associaerade till henne. Självisk som jag är ville jag förstås också höra vad som associeras med mig och här har ni resultaten samt hur jag anser att associationerna stämmer:

Träning
Dethär tog jag som en komplimang. Då jag var yngre var jag aningen mullig och höll inte på med någon egentlig sport. Typ i 10-års åldern började jag rida, främst väl inspirerad av storasyrran, och höll på med det tills jag inte mer hade varken tid eller råd efter gymnasiet. Under högstadiet sprang jag omkring på stallet hela dagarna och gick ibland ut på länk med kompisar, allternativt hem från skolan då jag glömt busskortet hemma.. I slutet av högstadiet/ början av gymnasiet började jag spela fotis i lag, samt gå på gym. Fotisen tog tyvärr slut för min del efter abi-året, men gymmet och länkandet kom mer och mer in i bilden. De som känner mig väl vet tyvärr hur det sedan gick.. Men för tillfället springer jag ca 15-20km/vecka och håller på med nyttomotion. Jag har haft paus från jumppa-timmarna nu över sommaren, men ser fram emot att börja med dem igen på hösten! Att få röra på mig dagligen är väldigt viktigt, men nu har jag lärt mig att njuta av det och tvingar inte kroppen ifall den säger emot.

Hälsa
Mitt blivande yrke är hälsovårdare, så det är väl klart att hälsa är en del av mitt liv. Jag tycker att mänskan skall skötas som helhet och märkt att det tydligt syns på folk som inte skött om sin hälsa hur illa de mår. Om kroppen mår bra, mår huvudet bra och vice versa. Min egen hälsa sköter jag genom att motionera regelbundet, äta mycket grönsaker och frukter, undvika transfetter och skräpmat, sova tillräckligt, dricka 1-2 liter vatten/dag och umgås med personer jag tycker om. Dessutom tillåter jag mig själv unna mig själv någonting då och då, t.ex. något sött och gott varje dag, ett nytt klädesplagg.. 

Sibbo
Platsen där jag vuxit upp pch enligt mig världens bästa plats. Här vill jag bo i framtiden, ha ett egnahemshus och familj.

Kampen
Här ligger ett av Finlands bästa köpcentrum, fyllt av en massa härliga butiker med ännu fler härliga kläder.. Dessutom är Kampen absoluta kärncentrum i Helsingfors för mig, samt min boplats. Trots att det i början kändes skrämmande att bo så centralt har jag nu efter 2 år vant mig och kan inte ens tänka mig att bo längre från centrum..

Farkkun
Mina första riktiga farkkun fick jag på 4. klass och efter det har ingen återvändo funnits: de är mina absoluta favoritplagg! Okej, frånsett från mysbyxor såklart. Mina favoritjeans har jag faktiskt fyndat på Stockmanns Galna dagar, tro eller ej, och anser att Diesel gör de bästa farkkuna. Har dock tänkt göra ett vilt försök inför skolstarten och köpa ett par billigare, typ från H&M eller Gina Tricot, för att kolla om pris och kvalitet går hand i hand, hihi. 

Tusen tack Lotta för detta - det är roligt å höra en utsomståendes syn på en, haha!

Ifall någon önskar höra mina associationer om dem, följer instruktionerna här:
Comment to this post, and I will list five things I associate with you. They might make sense or they might be totally random. Then post that list, with your commentary, to your LJ (or just add a reply back at me). Other people (including me~) can get lists from you, and the meme merrily perpetuates itself.

onsdag 3 augusti 2011

don´t tell mama..

Jag har redan i flera år drömt i smyg om en piercing. Frågorna som snurrar i huvudet är många..
- hur fort läker den? Tänk om den blir infekterad! :o
- gör det ont?
- passar jag med piercing?
- tänk om jag ändrar mig och vill bli av med den - hur kommer ärret att se ut?

Och viktigast av allt: vill jag VERKLIGEN ha en?

Har googlat en hel del under flera års tid med jämna mellanrum och försökt hitta en piercing-studio som verkar så pålitlig och proffsig som möjligt. Harness som finns på Stora Roban ger iaf ett mycket gott intryck med sin tydliga hemsida. Dessutom hittade jag diverse diskussionsforum där piercaren fått beröm för sina billiga priser, sakkunniga tjänster och vackra, lyckade piercingar.

Vad tror ni?

måndag 1 augusti 2011

Pers.rekord, done!

Woopwoop, put your hands up in the air! Jag har idag gjort personligt rekord - i blodgivning! Mitt hemoglobin-värde var rekord-höga 142 och jag lyckades klämma ur mig 450ml blod  8 minuter.

Blodgivning är en lustig grej. Folk, iaf här på landet, köar frivilligt i typ 1½h för att GRATIS få donera blod (vilket i medeltal brukar ta ca 5 minuter). Jag önskar verkligen att det är folks goda vilja som är orsaken, men åtminstone en del är väl mest sugna på det som bjuds efteråt: kaffe/te, färska semlor, sockerbulle, kex, myslistänger.. Själv måste jag erkänna att jag donerar blod för det goda ändamålets skull - samt för att jag kan. Jag har senaste gången donerat blod i augusti 2008 och efter det har jag inte fått: jag åt antibiotikakurer som godis, hade flunsasymptom vart-om-vartannat, klarade knappt minimi-viktgränsen..

Så detta person-rekord är mer betydelsefullt för mig än bara siffrorna: jag är äntligen bevisligen i gott skick och belönas genom att få hjälpa andra som behöver mitt blod och donera det - and it feels good.

Om ni aldrig donerat blod, gör det och upplev den sköna efterkänslan man får när man genom en så liten grej ändå gör så mycket!  Läs mer på http://www.veripalvelu.fi/