I thought I had it, but I was wrong

Typiskt mig part 335689: varje gång som jag kollar in utbudet i min klädgarderodb inser jag att behovet och utbudet inte möts och känner hur blodtrycket och what the.. should I wear-effekten kryper fram.

Mitt klädskåp innehåller mest neutrala färger och trygga plagg - ni vet dedär plaggen som känns sköna och mysiga att dra på sig, men samtisdgt också litet schabbiga och på sitt sätt trista. Stickade ylletröjor, basic-toppar, jeans. Navy blått, grått, vitt, svart och brunt.

Nu när sommaren äntligen (åtminstone förra veckan) börjat har jag mer och mer blivit nyfiken på färger. Jag misstänker att färger, energinivån och solstrålarna har gjort ett avtal och pakt så att människan känner ett behov att bilda en fullständig tre-enig helhet av dem för att känna sig nöjd. Hänger ni alls med i mina tankar?

Efter en avkopplande, fest- och fartfylld helg sitter jag nu och drömmer om nya kläder och accessorarer i pigga färger. Imorse kändes det nämligen helt okej att dra på sig en hallonröd topp, trots att jag varken var på väg till gymmet eller ut och springa. När jag tränar blir jag piggare - beror det på färgglada träningskläder eller muskelaktiviteten? ;)

Någon annan som också "får ett behov" av färger då sommaren kommer?

Paljastuksia minusta osa 454546463: joka kerta kun katson vaatekaappiini huomaan, etteivät tarjonta ja kysyntä kohtaa ja mitä ihmettä laitan päälleni-efekti, sekä kohoava verenpaine hiipivät päähäni.

Vaatekaapistani löytyy enimmäkseen tuttuja ja turvallisia perus-vaatteita, eli neuletakkeja, toppeja ja farkkuja. Navy sinistä, ruskeata, valkoista ja harmaata. Plaah, kuinka tylsää!

Vauhdikkaan, mutta renotuttavan viikonlopun jälkeen huomaan taas, miten aurinko ja hilpeät ihmiset saavat minut himoitsemaan värejä, kun taas nuo tutut ja turvalliset kaverit tuntuvat etäisiltä ja osittain jopa vastenmielisiltä (!). Musta tuntuu, että auringon säteet, energiataso ja värikkäät vaatteet ovat tehneet sopimuksen ja ne muodostavat jonkun sortin kolminaisuuden, jos vain kaikki osa-alueet saa täytettyä.

Tänään aamulla tuntuikin, pitkästä aikaa, hyvältä idealta vetää päälleni vadelmanpunainen toppi, vaikka olinkin lähdössä töihin, enkä tavanomaisesti lenkille tai salille. Urheillessani pidän lähes aina värikkäitä vaatteita ja tunnen itseni energiseksi. Johtuukohan pirteys siis urheilusta vai väreistä, kenties? ;)

Löytyykö sieltä muita, jotka himotsevat värejä näin kesäisin?

Följande text har jag inte hittat på själv och har fått höra den redan för en tid sedan. Först nu börjar jag förstå och inse dess egentliga betydelse.
Seuraava tekstin pätkä ei ole omaa käsialaani ja siitä on jo aikaa kun sain sen kuulla. Vasta nyt alan tajuamaan sen todellisen merkityksen..

We've all had our first ones, but I hope that you will be my last one.

Face the fact - life ain't sweet like candy everyday

I flera etapper har jag förundrat mig över min goda tur och bra karma, samtidigt som jag oroat mig över vad som komma skall - man kan ju inte ha god tur jämt!

Och idag fick jag en riktig smäll straight in the face: ett viktigt par nycklar befann sig på fel sida av en låst dörr och vips förlängdes resan till efterlängtade stugan och bastun med elefantsteg. Blodtrycket ids jag inte ens nu nämna.. Anyway. Nu försöker jag bara lugna ned mig och fundera vad som är den snabbaste rutten.

Olen jo pariin otteeseen ihmetellyt hyvää tuuriani ja karmaa ja salaa pelännyt mitä tuleman pitää - eihän onni voi olla ikuista.
Noh, tänään yksi ratkaiseva nippu avaimia joutui lukitun oven väärälle puolelle ja yhtäkkiä matka himoitulle ikävöidylle mökille pidentyi huomattavasti. Verenpaineista en edes nyt viitsi puhua. Istun nyt tällä hetkellä ja yritän rauhoitella itseäni, samalla kun mietin kuumeisesti nopeinta reittiä.

Finally it´s here

Oj, så lyxigt jag fick det för mig igår: fick bilskjuts med en läkare härifrån jobbet till centrum (och behövde alltså inte vänta på bussen i över 1h..), traskade hastigt hem, nappade litet mellanmål i mig, drog bikinin på mig, tog T i handen och gick iväg till Sandudd.

Solen kändes behagligt varm och skön, trots att klockan närmade sig 18 och vi bara låg där och njöt av kall cider i sanden. På hemvägen gick vi sedan, efter litet käbbel om vad vi egentligen skulle köpa, till matbutiken och fixade varsin sallad till kvällsmat - min med tonfisk och T:s med bacon.

Hur härligt är inte livet ibland?

Voi juku mitä luksusta minulla olikaan eilen tiedossa: pääsin yhden tutun lääkärin kyydissä keskustaan (enkä siis joutunut odottamaan bussia yli tunnin..), kävelin ripeästi kotiin, nappasin välipalaa, vedin biksut päälle, otin T:tä kädestä ja lähdimme kohti Hietsua.

Vaikka kello läheni jo 18 oli aurinko edelleen lämmin ja makoilimme parisen tuntia rannalla nauttien lämmöstä, hiekasta ja kylmästä siideristä.

Kotiinmenomatkalla kävimme vielä kaupan kautta hakemassa (pienten erimielisyyksien jälkeen..) tarvikkeet iltapalaa varten: minulle tonnikalaa ja T:lle pekonia salaatin lisäksi.

Elämä on vaan välillä ihanaa, eikö? 

Past, now and future

Brukar ni ha några speciella planer för sommaren eller någonting speciellt som ni vill/brukar göra enbart på sommaren? Nu menar jag inte sådant som av helt praktiska skäl är möjligt enbart på sommaren, som t.ex. att simma i havet eller äta inhemska jordgubbar som odlats utomhus.

Jag tänkte lista upp vad jag hittills nu gjort under sommaren, samt vad jag ännu planerat att göra. Huruvida de är saker som man bara kan göra på sommaren vet jag inte, men för mig är de en del av sommaren:

Already Done-listan:

- besök till Högholmen
- sola (och bränna mig rejält..) på sandstranden
- avnjuta en kall i gott sällskap på en varm terass
- kastat vinterpälsen (i Kokemäki å - har inte ännu vågat hoppa i havet)
- äta färska jordgubbar, ärter och körsbär
- rea-shoppa
- köpt glass från glasskiosken
- gå i gamla stan i Borgå

What I´ve planned to do-listan:

- åka mer båt

- åka till Borgbacken

- sticka iväg på morgonlänk innan solen blir stek het

- åka på kryssning

- simma i havet

- äta snålsoppa

Dessutom vet jag att någon annan än jag själv planerat in att jag även skall fiska i sommar, vilket antagligen kommer att bli ett riktigt spektakel: finns det månne någon som har lika obehag för sprattlande fiskar som jag?

Kuuluuko teidänkin kesäänne vakio-ohjelmisto, jota yksinkertaisesti on vain pakko toteuttaa joka kesä? En nyt siis tarkoita sellaisia juttuja, mitä ei kerta kaikkiaan pysty tekemään muulloin kuin kesällä (esim. tuoreiden, pellolla kasvaneiden suomalaisten mansikoiden syöminen voi olla hankalaa talvella..), vaan sellaisia jotka ovat olennainen osa kesäänne?
Listasin tähän sekä sellaisia asioita, joita olen tehnyt ja joita olen suunnitellut tekeväni.
Tehty-listalla:
- käynti Korkeasaaressa
- arskan otto (ja palaminen..)
- kylmästä juomasta nauttiminen terassilla
- talviturkin heitto (tänä vuonna Kokemäen jokeen)
- syödä tuoreita mansikoita, herneitä ja kirsikoita
- käydä alennusmyynneissä
- ostaa jätski kioskilta
- käyskennellä Porvoon vanhassa kaupungissa

Suunnitteilla-lista:
- veneillä enemmän
- käynti Lintsillä
- aamulenkki ennenkuin porottava aurinko nousee
- risteily
- meressä uiminen
- syödä kesäkeittoa

Lisäksi tiedän, että kesäohjelmistooni on suunniteltu kalastusta, josta voin vain todeta, että siitä todennäköisesti kehkeytyy aikamoinen show: pelkääköhän kukaan niin paljon pyristeleviä kaloja kuin minä?

A crying heart

Är det okej att vara ytlig och löjlig ibland? Please, tell me that it is. De flesta kvinnoer känner väl mer än väl till att man ofta blir extra-känslig ungefär en gång i månaden och om man då möts av en motgång, ens en liten, kan den växa till en grande katastrof, trots att den i vanliga fall skulle kunna kvittas med en axelryckning.

Igår möttes jag av några små motgångar, men överst på listan hamnade definitivt denna: jag blev erbjuden att köpa en välhållen, begagnad designerväska. Tyvärr tvingades jag tacka nej, trots att jag på flera sätt och håll försökte hitta på en lösning, eftersom min ekonomi för tillfället inte rymmer ett hål på några papperspengar. Fy attan så det kan harma mig och speciellt mycket gör det så nu, när jag annars också tycks vara känslig.

Sensibiliteten tycktes fortsätta ännu senare på kvällen (stackars T..) och imorse, då jag t.o.m. blev tårögd då en patient var totalt hopplös med mig.

Varför skall det ibland kännas så hopplöst att vara människa, sjukskötare och kvinna?

Onko ok olla välillä pinnallinen ja hieman älytön? Pliis, sanokaa, että on? Varsinkin naiset ymmärtänevät varsin hyvin, että kerran kuussa tulee helposti sellainen tunne, että kärpäsestä tulee härkänen ja pieninkin asia voi ärsyttää niin että oksat pois. Sellaisina aikoina tuntuu, että pikkujutut, mistä normaalisti selviäsi olan kohautuksella muuttuvat ylitsepääsemättömiksi.
Eilen kohdalleni osui parikin vastoinkäymistä, joista nyt yksi jäi oikein päällimmäisenä mieleen: minulle tarjottiin mahdollisuutta ostaa käytetty, uudenveroinen designlakku, mutta jouduin pitkin hampain ja itku silmässä kieltäytymään, koska budjettini ei tällä hetkellä kestä parin ison setelin lovea.
Herkkyyteni jatkui vielä illallakin (T parka..) ja myöhemmin tänään aamullakin, jolloni olin itku silmässä jopa potilaan takia.

Miksi elämän ihmisenä, sairaanhoitajana ja naisena pitää välillä olla niin vaikeata?

Just came by to tell you guys I´m still here

Nej jestas så tiden går: nu har redan juli-månad börjat och jag har knappt hunnit blogga ett dugg. Orsaken är fortfarande den samma som då jag senast beklagade bloggtorkan i förra inlägget: jag har helt enkelt så mycket annat att göra.

Mina dagar har nu under den senaste veckan sett väldigt lika ut, men jag som rutin-älskare har inte haft någonting emot det - snarare tvärtom!

Mitt dagsschema har sett ut enligt följande:

06:23 Väckning, knäppa på kaffekokaren, fixa kläder, hår och make-up
06:58 Gå iväg till bussen
07:05 Bussen startar, frukost, bläddra bloggar och tidningar
07:50 Stiga av bussen, traska till jobbet och byta om till arbetskläder
08:00-16:15 Jobb, jobb, jobb...
16:20 Jogga
16:50 Hastigt i duschen på jobbet
17:08 Gå till bussen
17:20 Hoppa på bussen till stan
18:05 Framme i stan igen

Kvällsprogrammet har sedan varierat - antingen ligga hemma, fixa middag, gå till Sandudds härliga sandstrand eller ut på stan tillsammans med T.

Jag har alltså haft tur, då T valde att spendera hela sin semester (eller de 2 veckorna som han nu har semester) hos mig, trots att jag inte är så mycket hemma på dagarna p.g.a. jobbet (vadå sticker iväg före 7 på morgonen och är tillbaks först 18-tiden..).

Det är svårt att beskriva hur det känns att ha någon och vänta på en där hemma, då jag nu i ca ½ år bott ensam. Ibland är känslorna blandade, men för det mesta definitivt positiva och goda. Därför måste jag väl passa på att skryta med hur bra jag blev bemött igår då jag kom hem efter en lång arbetsdag och kände mig som om jag blivit överkörd av en långtradare: en ny-dammsugen bostad, disken tvättad, roskisen tömd, mjölk- och saftkartongerna borta - snacka om service!

På kvällen gick vi tillsammans till butiken och medan jag ännu sprang efter en flaska vin fixade T maten: lax i ugnen, världens godaste gräddfilssås och grönsallad med gurka, tomat, lök och honungsmelon. Gissa bara om jag smälte som socker i stekpannan av allt detta? Som socker på bottnet tittade vi sedan en B-klassens komedi tillsammans och efter det kröp vi till kojs i god tid.

Imorse när jag vaknade kände jag mig för första gången på länge pigg och konstaterade nöjt då jag kom till jobbet att jag nog hittat en guldvärd karl åt mig.

Önskar er alla en bra tisdag!

Frukost i bussen: kvarg, linfrön och havregryn + äppel
Aamiainen bussissa: rahkaa, pellavansiemeniä ja kaurahiutaleita + omena

Hitsi vie miten aika kuluu: nythän on jo heinäkuu ja blogini kärsii edelleen jatkuvasta kuivuudesta. Syy kuivuuteen ja hiljaisuuteen on toki sama kuin edelliselläkin kerralla, kun postailin: minulla on yksinkertaisesti niin paljon muutakin tekemistä.
Päiväni muistuttavat tällä hetkellä kovasti toisiaan ja ohjelma onkin oikeastaan aika identtistä aina klo 18 asti:
06:23 Herätys, kahvinkeitto ja valmistautuminen työpäivää varten
06:58 Lähtö bussille
07:05 Bussi lähtee Kampista, aamupalaa ja lehtien lukua
08:00-16:15
16:18 Lenkille
16:50 Suihkuun työpaikalle, vaatteiden vaihto taas
17:08 Bussipysäkille
17:20 Bussi kohti Kamppia tulee (toiv.muk.)
18:05 Vihdoinkin perillä Kampissa
Iltaohjelma on jonkin verran vaihdellut, mutta sekin on pääasiassa ollut joko ruoan tekoa ja ruokakaupassa käyntiä, kaupungilla kipittelyä, löhöämistä tai Hietsulla loikoilua.
Minulla kävi tuuri kun T halusi viettää (vapaaehtoisesti!) 2 vapaata kesälomaviikkoaan luonani Helsingissä, vaikken siellä pitkien työmatkojen + työpäivien takia enhdi juuri olemaankaan (aamulla lähtö ennen 7 ja illalla paluu n klo 18-  jeii..). Tunteet ovat hieman ailahdelleet nyt kun tiedän, että joku on kotona minua odottamassa työpäivän jälkeen - ehdinhän asua n ½ vuotta yksinäni. Mutta no worries - tunteet ovat kyllä päällisin puolin olleet positiivisia - varsinkin eilen. Voi että, pakkohan minun on nyt hehkuttaa: kun pääsin eilen vihdoin ja viimein rättiväsyneenä kotiin, odotti minua vastaimuroitu asunto, tiskit oli hoidettu, maito- ja mehupurkit sekä roskis viety ulos. Illalla kävimme yhdessä kaupassa ja sillä välin kun minä vielä lähdin hakemaan viinipulloa jäi T kotiin ja voi että sitä gastronomista nautintoa kun saavuin kotiin ja minua odotti uunilohi, maailman täydellisin kermaviilikastike sekä valmiiksi pilkotut tomaatit, kurkut, hunajameloni ja makea sipuli. Sokerina pohjalla katsoimme vileä B-luokan leffan illan päätteeksi ja kömmimme ajoissa nukkumaan.
Tänään aamulle kun kello soi ennen puolta seitsemää tunsin itseni pitkästä aikaa pirteäksi.
Työpaikalle saapuessani en voinut muuta kuni todeta ääneen tytöille, miten onnellinen olen ja minkälaisen miehen olenkaan löytänyt.

Hauskaa tiistaita kaikille!