Min, bara min, lördag

Juku så skönt det var att vakna imorse 8:30 och som en katt spinna och sträcka på sig en stund i sängen och bara njuta av känslan av hur det känns att vara utvilad - den har jag inte upplevt på länge! Föräldrarna hade åkt till butiken så jag fick i lugn och ro fixa frukost, som idag blev havregryns- och kligröt gjord på Elovena Iso kaura-flingor. Grynen kräver en litet längre koktid, men slutresultatet är sammetslent. Nam!

Efter en sväng till butiken med syrran och hennes barn drog jag iväg ut pålänk trots hettan. Jag lyckades hålla ett ganska högt tempo trots att solen gassade på mig, men ides inte springa så långt eftersom jag kände hur svetten bara rann från alla kroppens små porer - det kan väl inte vara hälsosamt att anstränga sig till det maximala i sådana förhållanden? Jag undrar hur de som springer ultra-löpning (springer i typ ett dygn) i öknen egentligen klarar av det...

Tadaa! Dagens lunch bestod av broilerfilé + ugnsbakta grönsaker och tsatsiki + knäckebröd (som inte syns på bilden eftersom jag insåg först då jag börjat äta att jag behövde något hårt att tugga på..)

Resten av eftermiddagen spenderade jag på terassen i sällskap av Marian Keyes nyaste bok som jag lånade av syrran - något som jag inte heller gjort på lääääänge. Skönt värre, fastän tiden redan tidvis började bli lång när jag endast hade mig själv och boken till sällskap. Sambon åkte igår till Kotka med sina kompisar och honom ville jag inte störa heller..

På kvällen anlitade jag min kära Helkama-cykel och trampade iväg till morföräldrarna. Det kändes bra att sitta där en stund i deras gunga och både sitta tyst och prata om vartannat. Jag kan inte ens beskriva hur lycklig jag är över min släkt, fastän det ju egentligen heter att släkten är värst. Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag mina nära släktingar och kan bara med ett grin på läpparna tänka tillbaks på tiden då jag tyckte de var de värsta släktingarna EVER! Hihi!

Dethär har varit en skön vara-för-mig-själv-dag. Det gör så gott att ibland vara riktigt ensam så man inte behöver bry sig om någon annan, vilket nog inte är lätt iaf för mig - det liksom sitter i min personlighet att bry mig om och ta hand om andra! Men nu vill jag nog inte ha en sånhärn dag på en lång tid igen, eftersom jag så småningom börjar känna mig övergiven och uttråkad.. Bäst att försöka hitta sällskap fort så jag inte går och sällskapar med kylskåpet IGEN.

ojdå..

Ja, ni kanske lade märke till att mitt senaste inlägg "första gången" endast bestod av ett foto på min enormt smaskiga taco-sallad, men saknade mitt typiska babbel-svabbel? Orsaken var att jag på onsdag åkte iväg till Elisa shopit i Kervo efter jobbet och köpte en ny mobiltelefon åt mig - baaaaara för att jag kan! Min nye partner heter ZTE Blade Black och har så fina funktioner att jag knappt kommer åt hälften av dem.. Nå, however gjorde jag ett tappert försök att göra ett inlägg med den och piffa upp det hela med en bild, men slutresultatet blev ju inte som väntat: jag lyckades ladda upp fel bild (jag tog fler bilder på portionen och laddade upp den med sämsta kvaliteten..) och lyckades inte bifoga någon text hur jag än knackade på skärmen.

Nåja, övning ger färdighet och efter en dagskryssning till Tallinn med sambon lyckades jag iaf ta några bilder som är värda att publicera, samt överföra dem till datorn via Bluetooth (som btw heter Blåtand på svenska - heard that before? Näe, inte jag heller, men Borgåbladet påstod så).



Efter en väckning 5:20 och en bussresa från Sibbo till Västra hamnen var vi trötta som tusan och passade på att vila oss under färden mellan Helsingfors och Tallinn..





Här sitter jag vid restaurang Peppersack och väntar på maaaat... Vädret var svettigt, så en kall öl smakade bra ;)

NAM! Har inte på länge ätit något så gott som på Peppersack: grillad laxfilé, ugnsrostad potatis, tartarsås och sallad med körsbärstomater och oljig salladssås

Efter maten var det dags att gå mot SuperAlko och inhandla litet dricka. Folk skrattade och pekade när de mötte mig och sambon påväg tillbaks till terminalen: jag med en sjukt tung handväska på axeln och en vindunk i handen, sambon med 5 lådor + en proppfull väska på ryggen. Jag måste dock påpeka att ALL dricka ju inte var åt oss, utan vi var hyggliga och köpte dricka åt kompisar som blivit kvar i Finland.. Romantiskt att åka på kryssning till Tallinn, inte sant? Visst fanns det litet romantik i luften då sambon faktiskt bjöd mig på middag - snacka om att jag blev rörd (och överraskad..)!

Trötta som tusan åkte vi sedan hem igen och tyvärr känner jag mig fortfarande utmattad idag, trots att jag sov länge i morse. På tal om att vara trött undrar jag nu en sak: blir ni också sötsugna som jag när ni är trötta? I vanliga fall är jag inte så värst förtjust i att äta godis, men när jag är trött som idag kan jag först äta en rejäl portion glass och avsluta det hela med typ 100g sega råttor.. Tänkte satsa på att gå och lägga mig i tid i kväll så jag inte äter ihjäl mig bara.. hihi.

första gången

Lägg till bildtext

tuduttuduu

Nu börjar det kännas som om jag jobbat tillräckligt för i sommar och är i behov av en liten paus: imorse när jag fick till min överraskning höra att jag skulle sitta i B-mottagningen/info-punkten och såg den enorma högen obehandlade recept ville jag bara lägga mig ner på golvet och sparka och skrika som en 3-åring. Till min lycka uppmuntrade mamma (som alltså är min kollega denna vecka) mig med orden ".. men du fixar det nog" - kommentaren var helt spontan men höjde mitt själförtroende i skyarna. Ungefär ½ timme senare hade jag även haft besök av min underbara mummi, som också uppmuntrade mig och tyckte det ju var självklart att jag skulle fixa det. Problematiken med att ha en hög obehandlade recept/andra dokument och samtidigt agera som allmän hjälpreda, tidsbeställningsmaskin och info-tant är ju glasklar, men på nåt underligt sätt lyckades jag faktiskt både boka in alla gårdagens + dagens recept och betjäna X antal patienter/kunder. Vadå - jag måste väl leva upp till ljusröda pinsen jag fäst på arbetsrocken "Hyvä minä!". Hihi!


Ah så skönt det var att cykla hem i stekhett solsken och sedan efter en sval dusch fixa middag: stekte först hastigt skivad zucchini, blomkål, champinjon, kokt potatis och hällde sedan över 1½ ägg uppvispat med 2 msk vatten och grön pesto. Så var det bara att lägga locket på stekpannan och låta omeletten stelna. Juku va gott - å juku så jag skryter med mig själv!

På tal om att bli lycklig: förra veckan firade jag, tillsammans med en stor del av finska kvinnorna, namnsdag under kvinnoveckan och besökte därför igår guldsmedsaffären med mamma för att få en namnsdagspresent. För flera år sedan fick jag ett ankelsmycke i silver till Johanna-dagen, men kan tyvärr inte hitta det nånstans nu. Så lovade mamma komma med mig till guldsmeden, då hon som fastanställd på kommunen är berättigad till rabatt. Biträdet plockade fram olika smycken, men inget föll i mitt tycke sådär pang på rödbetan.. Så plockades två Kalevala koru-askar fram och jag var såld: ankelsmycket i serien Vanamo låg där i glänsande silver på en vit sammetsbädd och ropade "köp mig - jag vet att det är mig du letat efter!". Och snäll som min mamma är, köpte hon faktiskt smycket åt mig (hon känner mig väl och vet att jag knappast skulle ha nöjt mig med något annat efter att jag sett smycket..).

Bilden lånad från Kalevala koru

Så nu har har jag en glänsande silverkedja kring högra vristen och är tacksam över mammas godhet - bättre mamma finns nog inte och det hoppas jag hon också vet! Hennes godhet handlar dock inte bara om materialism; hennes uppmuntrande, älskande ord fick ju min självsäkerhet att öka från 0 till 100 på bara ett par minuter imorse. Och det skulle ingen ha kunna göra så som min mamma gjorde.

alldeles snart..

...skall jag ÄNTLIGEN ut till skärgården. Fastän man inte borde klaga måste jag erkänna att jag tänkt på havet, sjön och en kall bubblig dricka i sällskap av mina söta föräldrar hela dagen (läs: veckan).

Dagens favorit-kommentar kom från en äldre dam som tittade noga på min namnlapp "sjukskötare/sairaanhoitaja + efternamn) och konstaterade att hon hett lika innan hon gift sig. här"Du har så härligt brun hud" sade hon när hon gick ut och så berömde hon ännu hur "söt och nätt brun ung sjukskötarflicka sitter där vid bordet, men hon rekommenderade inte att man solar för mycket" för mig för följande patient. Gissa bara hur det knyckte i mina smilgropar..

Jag önskar er alla ett skönt veckoslut!

Ingenting kan hindra mig

Under veckoslutet (läs: lördag morgonnatten) konstaterade jag att jag nu uppnåt det skedet i livet att jag kan göra vad jag vill, utan att övrigas åsikter kan stoppa mig. Jag gör det jag vill, bara för att jag kan.

Och allt jag säger är wet t-shirt-competition.

Lathets-lördag? nope!

Ush, så motvilligt det kändes att stiga upp imorse när sambons väckarklocka ringde. Vi, jag, sambon och en kompis, var igår till Flamingo och titta på The Hangover 2 (rekommenderar varmt, jag skrattade massor!), varför vi var hemma först sent och gick alltför sent och sova. Han hade bestämt träff med en kompis typ 9:30 och det innebar ett irriterande "pling-pling" heeeelt för tidigt på morgonen enligt mig. Nåja, onödigt att klaga: upp-å-hoppa, på med kaffe! Fixade ett super-gott morgonmål åt mig själv: naturell yoghurt (som jag inte skulle klara mig utan längre..), en krossad Weetabix, röda vinbär och nektarinkuber - för att inte glömma bort det nybryggda kaffet!
En ovanligt rask och energisk springlänk senare hoppade jag i bilen och begav mig mot Östra centrum och tog metron in till stan. Det kändes underligt hemtrevligt att åka metro och att gå längs med Fredan, trots att jag inte varit där på över en månad..

Eftersom jag parkerat bilen i Itis passade jag på att gå runt i butiker och prövade skor, glasögon och kläder. Hihi, det skulle egentligen inte se så dumt ut med ett par svarta "Kekkonen-brillor" på mitt ansikte konstaterade jag när jag prövade ett par på Nissen. Mina Guess-brills är litet tassig modell, eftersom jag med mina stora ögon i vissa vinklar kan titta över dem i stället för igenom, vilket ju inte är helt bra. Var tyvärr för lat för att orka anstränga ett biträde att assistera mig, men är fast besluten om att ett par glasögon från rea:n inte skulle sitta helt fel.

Tadaa! Ut på länk i solskenet, vilket förvandlades till ett enda mörkt molntäcke direkt när jag satte foten på asfalten

Klockan var way too much när jag äntligen begav mig hemåt och magen skrek efter mat. Vitsi jag var stolt över min lunch/middag (hann aldrig äta nån lunch): kokt nypotatis, blomkål, morot, stekt panerad muikka (fi: muikku), gurka, tomat och avokado, samt gräddfilssås (dock gjord på yoghurt då vi inte hade gräddfil). Jag bara älskar enkel hemmamat! Hann tyvärr aldrig ta nån bild på min portion - var så mega-hungrig.

Nu skall jag fortsätta lata mig en stund på sängen - är fortfarande helt dödstrött efter den tidiga morgonväckningen. Får se vad kvällen för med sig..