Happy news!

Min dag har jag börjat oroväckande effektivt i form av städning av bostaden, men för att försäkra att jag inte blir allt för duktig satte jag mig en stund framför datorn. Och vad skådar mina ögon på ASTA, där våra studieprestationer registreras?

Att jag fått ett överraskande fint vitsord för mitt examensarbete!

And it feels good!

Aamuni olen aloittanut harvinaisen tehokkaasti siivoamalla (pelottavaa?), mutta jotta jalkani pysyisivät maassa enkä vaarantaisi omaa terveyttäni liikaa siivoamalla, istahdin hetkeksi koneen ääreen. Ja mitä silmäni näkevätkään sivustolla, jonne kouluarvosanat rekisteröidään`

Että olen saanut opparistani yllättävän hyvän arvosanan!

One day, three outfits and even more food

Solens strålar har en negativ inverkan på min sömn, då jag sover allt mindre och mindre ju närmare sommaren vi kommer. Som tur tycks min kropp också kunna anpassa sig till det och klara sig med mindre sömn än på vinterhalvåret.

Ja, jag behöver kanske inte berätta mer än att det åter var lisko-disco igår natt här hemma hos mig och jag hade allt annat än sömn i tankarna: inredningsidéer, planer för sommaren.. Alltså ignorerade jag en eventuell trötthet och började smida planer om hur jag kunde förverkliga de idéer som jag fick under natten direkt då jag steg upp på morgonen.

Dagen började hälsosamt med jogging och purésoppa...
Päivä alkoi terveelliseen malliin lenkillä ja sosekeitolla...

Plötsligt var klockan redan massor och jag kände rent utav skam: hur kunde jag sitta inne framför datorn i timtal då solen lyste ute? På med springskorna och ut! Tyvärr har vappen fört med sig att jag helt enkelt för tillfället inte klarar av att jogga, vilket jag insåg då jag efter en kilometer kände hur det svartnade för ögonen då jag andades in häftigt. På lördagen hade jag planerat in mitt livs första riktiga joggingevenemang, så jag vägrar ge upp än. Satsar på att rehaba mig själv tills dess; kan jag inte delta så kommer jag att deppa nämligen!

Outfit for school
jeans Zara, shirt & necklace GT, sneakers Vagabond

Dagens stora största glädjenyhet: idag hade jag min sista skoldag EVER! Wohoo! För att fira detta gick jag, E, K och E till Vapiano invid Kajsaniemi metrostation (klik!) och försökte blicka tillbaks över de 4 åren som vi studerat tillsammans. Obs! Vi försökte blicka - underligt nog kom vi inte på allt för många minnen! Hihi.

...och dagen fortsatte mindre hälsosamt, men ack så gott!
...ja päivä jatkui vähemmän terveellisenä, mutta ah niin herkullisena!
Outfit at Vapiano
lace top Mango, jeans H&M

Det känns både ledsamt, härligt, sorligt och spännande att påriktigt snart stritta ut ur skolan och börja jobba. Vi konstaterade att det kommer att kännas mer som ett faktum först på hösten, då vi inte mer skall återvända till skolan. Hittills har vi ju också jobbat hela somrarna och sedan (ja, för att citera K) åkt tillbaks till skolan för att koppla av ;)
Tankar och utvärdering av Vapiano kommer senare, I promise!

Auringonsäteet tuntuu säätelevän mun unenmäärääni aivan tajuttomalla tavalla: mitä lähemmäs kesää siirrytään, sitä vähemmän unta sekä saan, että tarvitsen jos vertaa talvikauteen. Onneksi - ei meinaan näillä unenmäärillä pitkälle talvella pötkittäisi!
Tuskin tarvitseekaan tarkemmin kertoa, että eilen täällä mulla oli taas liskodisko menossa: ajatuksia sinkoili päässä kuin kyöpääntyneitä mehiläisiä jonkun varastettua niiden hunajat ja aiheet vaihteli sisustuksesta kesän suunnitelmiin.
Aamulla aloinkin samantien toteuttamaan ja suunnittelemaan lisää niitä ideoita, mitä yön aikana kehittelin - tajutakseni parin tunnin jälkeen, että tunsin suorastaan häpeää istuessani datailemassa vaikka ulkona paistoi aurinko! Höh, lenkille lomps! Harmkseni jouduin toteamaan, että pieni haveri joka sattui vappuna nyt kostautuu niin, etten pysty juoksemaan. Great ja tyypillistä mun huonoa karmaani kun lauantaiksi olin suunnitellut osallistuvani elämäni ensimmäiseen, oikeaan juoksutapahtumaan. Mutta en aio luovuttaa, vaan nyt yrittää sinnitelllä ja parannella itseäni ja vaan toivoa että olo helpottaisi lauantaihin mennessä. En yleensä ihan vähästä älähdä, mutta tänään kyllä tuli pieni pelon tutina kun silmissä todellakin musteni ensimmäisen kilometrin jälkeen. Huh.
Mutta hei kevyempiin aiheisiin: tänään oli elämäni VIIMEINEN KOULUPÄIVÄ! Sitä lähdimmekin tyttöjen kanssa illalla juhlistamaan Vapianoon. Yritimme muistella näitä 4 vuotta, jotka olemme yhdessä koulussa viettäneet - onnistumatta muistamaan yhtään mitään erikoista! Hih.
 On hassua, että koulu tosiaan nyt loppuu ja tunteet liikkuvat aina ilosta, pelosta, onnistumiseen ja jännitykseen, mutta uskoisin, että kova totuus vasta paljastuu syksyllä kun ei enää palatakaan koulunpenkille. Olemmehan tähänkin asti työskennelleet joka kesä, mutta K:ta lainatakseni, sitten syksyllä palanneet kouluun "ottamaan lungisti".
Postausta Vapianosta tulossa myöhemmin!

A way of living

pic from Google

A sidestep that almost became fateful

Jag råkade kanske i förbi farten nämna att jag igår på vägen till matbutiken (krhm..) gick ett varv via Stockmann Beauty (klik!) för att nosa på parfymer.

Jag erkänner att jag ett antal gånger också här på bloggen har grubblat över min önskan om en ny parfym, men utan resultat. Jag har doftat, nosat och luktat, men utan att hitta "the one".

En potentiell kandidat bekantade jag mig med genom att tidigare under våren bli antastad av en kvinna som stod och förevisade nyhets-parfymer:

Salvatore Ferragmo Signorina

En annan konkurrenskraftig doft har denna visat sig vara:

Escada Rockin' Rio

Liksom också denna:

Trésor Midnight Rose

Igår presenterade den unga söta försäljaren mig för två för mig tillsvidare obekanta dofter och jag var såld. Hur kan jag ha missat dessa?

Polo Ralph Lauren Big Pony 2

Och

Chanel Chance Eau Tendre

Love at first sight, precis som med cykeln (som jag tyvärr fick stanna i butiken). Med mig från Stockmann Beauty tog jag en paff-bit, vilken jag impregnerat med Chanel-doften, och hela resten av kvällen satt jag hemma och doftade på den och kände mig euforisk. Bara måste ha..

Har ni hittat en ny parfym till våren/sommaren eller tänker ni anlita en gammal favorit?

Saatoin puoli-vahingossa mainita sivulauseessa, että poikkesin eilisillan kauppareissulla (hah, tää on niin mua!) Stockmann Beautyn kautta tuoksuttelemaan kevään uutuus-tuoksuja. Olenkin täällä blogin puolella manaillut ja miettinyt jo parikin kertaa uutta tuoksua itselleni, mutta päätymättä mihinkään lopputulokseen. Yllä olevat ovat kaikki olleet erittäin hyviä vaihtoehtoja, mutteivät ihan täpö-täydellisiä.

Suloienn myyjä esittelikin minulle pari minulle entuudestaan täysin vierasta tuoksua ja niinhän siinä kävi, että istuin loppuillan himassa euforisena ja tuoksuttelin näytetikkua, jonka olin kyllästänyt Chanelin tuoksulla. Pakko saada! Kuviokin on samanlainen - rakkautta ensisilmäyksellä- kuten pyöränkin kanssa (joka tosin joutui jäämään raukkaparka kauppaan..).

Mites siellä - aiotteko hankkia kesäksi uuden tuoksun vai luotatteko tuttuun ja turvalliseen vakkariin?

All pics fom Google

Asses gettin' broader

Nej jag beklagar: passiviteten har fortsatt hela dagen, trots att jag ännu på morgonen inbillade mig att det bara handlade om morgontrötthet.

Visst har jag fått skoluppgiften NÄSTAN färdig (och jag lovar åt mig själv att fixa den färdig före midnatt), men jag erkänner att jag spenderat största delen av tiden framför datorn idag på Facebook, på bloggar och på nätbutiker. Jag förstår inte varför jag inte lyckats ta mig själv i kragen och göra uppgiften redan tidigare, eftersom den varken är krävande eller stor. Dessutom vet jag att det är sista skoluppgiften EVER som jag behöver göra (åtminstone tills jag hittar på att studera något annat..), så varför inte klämma i med sina sista krafter och göra uppgiften ordentligt? Ja, visst kan ju vappen och den långa ledigheten ha något med saken att göras, men jag misstänker att det tyvärr handlar om en enda sak: lathet.

Och till min fasa insåg jag i butiken att mitt hår påminner om en hög hö - shit! Oljebehandling, here we come.
Sovarissa huomasin kauhukseni, että tukkani muistuttaa enemmän kuivaa heinää kuin hiusta -  kääk! Öljykäsittely, täältä tullaan.

På kvällen gick jag till matbutiken eftersom kylskåpet såg hotfullt tomt ut (läs: i en annan människas ögon var det väl halvfullt, men jag gillar att ha ett stort utbud för mig!), men hur det nu sedan kom sig så råkade jag hamna in på Mango och kunde inte motstå att plocka med mig en vit härlig spetstopp, samt något som jag länge funderat på och i smyg drömt om: en halsduk med leopardmönster.
Meat is weak, sägs det och vips gick jag ut ur Mango med en papperspåse i handen och ett brett leende på läpparna. Hmpf, typiskt mig. Jag tror det är bäst att inte berätta att jag dessutom gick till Stockmann Beauty (men jag hade faktiskt inte en påse i handen när jag gick därifrån - bara stora planer på att ha en..!).

Jag gillar skjortor som har stor öppning i ryggen, men som är vanliga på framsidan - de har liksom en grej!
Tykkään tällä hetkellä paidoista, jotka ovat selästä avoimia, mutta tavallisia etupuolelta - niissä on niinkuin joku juttu!

I matbutiken köpte jag det gamla vanliga, alltså de basvaror som för tillfället utgör grunden för mina matvanor. Min nyaste passion är ju kvarg, bär, havregryn och saftsoppa i en enda härlig röra, men på delad första plats kommer nog surskorpor: så enkla, så goda, så unika - speciellt med smör och ost på!

 Eikä, lusmu. Kyllä vaan, lusmuilu on jatkunut koko päivän, vaikka uskottelin itselleni aamulla, että se olisi vain hetkellistä aamuväsymystä. Päivän saldo on jäänyt harvinaisen ja epätavallisen surkeaksi: koulutehtävää en vieläkään ole saanut täysin valmiiksi, vaikka monta hyvää yritystä olen tehnytkin. En vaan tajua, miksen saa otettua itseäni niskasta kiinni - onhan kyseessä viimeinen koulutehtäväni IKINÄ (tai siis ennenkuin keksin jotain muuta opiskeltavaa ;)) eikä se ole mitenkään vaikea tai iso. Toki vapulla ja pitkällä lomalla voi olla osansa tässä pelissä, mutta epäilen valitettavasti että suurin syy on - aivan - laiskuus.
Illalla läksin kauppaan, koska jääkaappi alkoi näyttämään huolestuttavan tyhjältä (lue: jonkun muun silmissä siis puolitäydeltä, mutta kuulun niihin, jotka tykkäävät että on mistä valita). Kuinka ollakaan eksyin Mangoon ja siellä jokin voima sai minut valtaansa ja kiikutin sovariin ihanan valkoisen pitsipaidan, sekä jotain josta olen jo pitkään salaa haaveillut: leokuvioisen huivin. Liha on heikko, vai miten se menikään ja hups-hups lähdinkin Mangosta paperipussi kädessäni ja leveä hymy naamalla. Just tyypillistä.
Ruokakaupasta kotiutin sellasia juttuja, jotka tällä hetkellä toimii perustana ruokavaliossani. Tämän hetken ykkösenähän toimii rahka-marja-mehukeitto-kaurahiutale-kombo, mutta hyvällä jopa jaetulla sijalla seuraa kyllä hapankorput - mums! 

Lazy little piece of me

Tacka gudarna skall jag säkert för att jag inte hade något jobb som jag skulle ha måsta gå på idag, dagen efter första maj. Jag tycker synd om dem som måste det, eftersom jag bara kan tänka mig hur tungt det måste ha känts att stiga upp tidigt och försöka fräscha till sig.

Själv sov jag länge - överraskande och avkopplande länge - och tog en riktigt lazy start på dagen. Eller så trodde jag: eftermiddagen byts så småningom ut mot kväll och vad har jag åstadkommit? INGET.

Om det inte räknas att jag har funderat på att göra min livs historias sista skoluppgift (utan större framgång hittills..), druckit kaffe, lackat naglarna, funderat på att diska, funderat på att tvätta byk, varit ute på powerwalk till Hagnäs och fixat gourmet-mat åt mig, samt bläddrat noggrant igenom nätbutikernas nyaste nytt och reklamerna som posteljonen vänligen forslade in genom postluckan på förmiddagen.

Hur har dagen efter vappen förlöpt där? Lika aktivt?

Ei jestas. Onneksi mulla ei ollut tälle päivälle mitään erikoista suunnitelmissa, saatika sitten töitä, näin vapunvieton jälkeiselle päivälle. 

Aamulla nukuin harvinaisen ja ihanan pitkään ja aloitin aamun askareet hissukseen. Hah, niinhän minä kuvittelin: laiskanpulskea meno on jatkunut koko päivän enkä ole saanut mitään fiksua aikaan! Tai no, jos lasketaan, että olen harkinnut elämäni viimeisen koulutehtävän tekemistä, harkinnut pyykin pesua, tiskannut vähän ja jättänyt loput tiskivuoresta odottamaan suurempaa inspiraation puuskaa, lakkaillut kynsiä, juonut kahvia, käynyt power-walkilla Hakaniemessä ja loihtinut gourmee-safkaa, sekä lukenut tarkempaakin tarkkaan läpi netti-putiikkien uutuudet, sekä mainokset jotka posteljooni ystävällisesti tiputti luukusta aamupäivällä. 

Onko vapun jälkeinen päivä sujunut siellä yhtä mallikkaasti?

Up, down, jump jump jump!

I can´t believe this: vappen är redan över! Det känns som om man stressar flera veckor i förväg för vad man skall göra och äta och/eller dricka under vappen, med vem man skall vara och var, samt vad man skall ha på sig och hurdant vädret skall bli. Bara för en dag - som tydligen i alla fall i mitt fall har flygit iväg som en virvelvind och helt för fort. Tyvärr.

Bildsaldot för vappen blev ytterst fattigt, men händelserna har varit desto rikare - visst är det bättre åt det hållet?

Igår började vi firandet med att inleda grillkorvssäsongen (knackkorv räknas!) ute i i solskenet på en bakgård (eller framgård?) hos en bekant. Solskenet och flaskinnehållet gjorde oss alla pigga och glada och på kvällen drog vi sedan med E och M in till stan. Själv hamnade jag tillsammans med E på Apollo, där stämningen var på topp och musiken lyckad; jag minns inte ens när jag senast skulle ha varit sådär pigg på dansgolvet. Misstänker starkt att de övriga dansarna nog kunde ha misstagit mig med en hyper-aktiv hamster..

1.5.2012 kunde inte ha förlöpt bättre: färsk, söt ananas och kaffe till frukost, samt macaroner och skumvin med flickorna i Kajsaniemiparken. En hastig sväng hem via och fixa lunch och sedan på med lenkkikläderna och ut med flickorna på promenad till Fölisön. Jag fattar inte att jag har bott såhär länge i Helsingfors och ALDRIG har varit på Fölisön tidigare: ett naturskönare, lugnare och finare ställe har jag inte ens kunnat tänka mig att finns i Helsingfors - endast ett stenkast från centrum. Solen sken från en totalt molnfri himmel och fiilisen var avslappnad - sommar, sommar, sommar..!

I natt kommer jag antagligen att sova som en stock med ett leende på läpparna: denhär vappen har varit great!

Eikä! Tämän vuoden vappu onkin jo kohta ohi ja omalta osaltani voisin väittää, että se on sujunut kuin siivillä. Joka vuosi sama juttu: jo viikkoja etukäteen stressataan mitä tehdä ja kenen kanssa, mitä syödä/juoda ja missä olla, sekä tietty mitä laittaa päälle ja minkälaista säätä on luvattu. Hoh. Kaikki nämä yhden päivän takia.
Kuvasaldo on jäänyt valitettavan kuivaksi, mutta voin kyllä taata, että sisältöä on löytynyt sitäkin enemmän. Eikös se ole paremmin kuitenkin näin päin?
Oman vapunviettoni aloitin eilen grillailemassa (nakit lasketaan!) tuttujen kanssa auringonpaisteessa  hekotellen ja chillaillen. Auringonsäteiden ja juominkien innostamina läksimme sitten kohti keskustaa E:n ja M:n kanssa ja päädyimme E:n kanssa Apolloon, joka osoittautui hyväksi valinnaksi: musiikki, ihmiset ja fiilis oli jotain täydellisyyttä hipovaa. Kanssatanssijoiden silmissä saatoin tosin muistuttaa pomppivaa hamsteria, epäilisin. En edes muista koska fiilis olisi ollut yhtä katossa ja iltakin loppui ikään kuin puolitiehen. Pöh.
Virallisen vapun, eli toukokuun 1. päivän, aloitin hemmottelemalla itseäni tuoreella ananaksella ja kahvilla, sekä myöhemmin tytsyjen kanssa Kaisaniemenpuistossa skumpalla ja macaronseilla - ah!
Puistoilun jälkeen kävimme kaikki nopsaan kotona lounastamassa ja vaihtamassa lenkkikuteet päälle ja läksimme kävellen Seurasaareen. Nyt kyllä hävettää sanoa, että olen asunut Helsingissä näinkin pitkään enkä aiemmin edes ole osannut kuvitella, että Helsingistä löytyy noin rauhallista, luonnonkaunista paikkaa kuin Seurasaari. Tunnelma oli leppoisa ja kesäinen, jota kaikki taitavat jo odotella enemmän ja vähemmän..
Tänä yönä taidan nukkua kuin tukki hymy huulilla - tämän vuotinen vappuni on vaan ollut loistava!