lördag 14 januari 2012

Coffee - fuel for running

Mmmh, så skönt det var att få sova länge imorse; steg upp först kl. 10 efter att ha sträckt på mig, somnat om, vaknat och sträckt på mig igen.

Igår kväll satt jag sent uppe och njöt av lösgodiset från Makuuni, tittade på serier från Ruutu och diskade och tvättade byk - ni vet, sådär perus-hemmamamma på en fredagskväll.

Så idag började jag morgonen med att njuta av tystnaden, dricka kaffe och äta kvarg-äppel-kanel-combo och bläddra i en gammal Sport-tidning. Jag har flera lådor fulla med gamla tidningar som jag kan bläddra igenom om och om igen och lyckas liksom aldrig tröttna på. För tillfället prenumererar jag endast på modetidningen Elle, men köper ofta t.ex.  Cosmopolitan och sporttidningen Fit då de har ett bra erbjudande i butiken. Själv föredrar jag att läsa tidningar fram om böcker, eftersom tidnigsartiklarna är korta och kräver inte mycket tid att läsa igenom, tidnigen tar knappt något utrymme i väskan och är lätt och åtminstone mig inspirerar de bilderna och artiklarna otroligt mycket! De flesta tidningar innehåller ju ofta också test på olika nya produkter och sportgrenar och dem brukar jag läsa speciellt noggrant igenom.

Efter ett varv på favorit bloggarna märkte jag att vädret klarnat upp och solen börjat lysa, så vips blev det dags att byta ut pyjamasen mot träningskläder.

Ush, ush och ushkallt, frustrerande och motbjudande det var att springa - speciellt på de ställena där vinden blåste rakt emot en, snöflingorna flög som minimala torpeder och stack i ansiktet och benen knappt orkade förflytta en framåt. Ärligt talat så ångrade jag faktiskt litet att jag farit ut och jogga, men hellre pinade jag mig själv framåt sakta men säkert, än saktade ned till gångfart, eftersom jag högst antagligen då skulle ha frusit ihjäl. Och surprise-surprise! När jag väl kommit hem, duschat och satt framför datorn med en stor kopp grönt te var frustationen bortblåst och stoltheten över att jag klarat mig helskinnad hem och lyckats avverka dryga 8km på under 45 minuter!



På eftermiddagen tog jag bussen till Mejlans och åkte snålskjuts med föräldrarna till morfars födelsedagskalas. Kaffe, kaffe, kaffe, vinbärspaj med vaniljglass, krafsa hunden, diskutera Barbie-filmer och måla i målarboken med snart 4-åriga systerdotter/guddotter W - vad kunde vara bättre? Söta gumman.



Under veckoslutet borde jag ännu hitta motivation att börja leta efter vetenskapliga artiklar och övrigt material till mitt examensarbete, vars skrivande jag borde få igång så småningom. Ämnet intresserar mig, men det känns så motbjudande att börja. Varför skall början alltid vara det svåraste skedet? Sen när man väl börjat brukar det ju löpa framåt som av sig själv.
Materialist och estetiker som jag är fungerar jag bäst om jag har något att se fram emot, så ja, en morot har jag faktiskt lovat mig själv. Inte altså en morot sådär ordagrant, men jag har lovat mig själv en rejäl belöning bara jag fått arbetet gjort (eller åtminstone fått en bra början på det!). Kan någon gissa vad jag lovat mig själv?

Kurrnau miten ihanaa olikaan nukkua pitkään tänään! Nousin vasta klo 10 kun olin pari kierrosta herännyt-venytellyt-nukahtanut uudestaan ja uudestaan herännyt.
Eilinen ilta meni perus-kotiäiti-meiningillä, eli pyykkiä pesten, tiskaten, sarjoja netistä katsoen ja irttareista nauttien.
Aamu lähti rauhallisesti käyntiin kahvin, vanhan Sport-lehden ja omena-rahka-kaneli-combolla, hiljaisuudesta nauttien. Multa löytyy kasoittain vanhoja lehtiä joita voin selailla yhä uudelleen enkä tunnu koskaan tylsistyvän niihin! Luen mieluummin lehtiä kuin kirjoja, m.m. koska tekstit ovat lyhyempiä, lehti ei paina paljoa eikä juuri vie laukussa tilaa. Lehdissä testataan usein uutuus-tuotteita ja uusia urheilulajeja ja varsinkin niitä tykkään lukea tarkkaan - niistähän saa hyvin vinkkejäkin!
Kellon edetessä huomasin auringonkin jo nousevan, joten vaihdoin pyjaman lenkkikamoihin ja lähdin ulos.
Hyhhyh, kyllä otti aivoon juosta varsinkin niissä kohdissa joissa oli täydellinen vastatuuli ja lumihiutaleet tuli pienien torpedojen tapaan kasvoja kohti ja jalat hädin tuskin jaksoi puskea kroppaa eteenpäin. Harkitsin kyllä kävelyyn hidastamista, mutta jatkoin sinnikkäästi kipittämistä koska pidin jäätymistä aika todennäköisenä jos vähänkään hiljentäisin vauhtia.
Mutta kun pääsin kotiin, kävin suihkussa ja keitin ison kupillisen kuumaa vihreää teetä katosivat nuo negatiiviset ajatukset ja päälle puski "hyvä minä"-ajatukset - selviydyinhän hei hengissä 8km:a alle 45 minuutissa!
Iltapäivällä suuntasin Meilahteen ja sieltä vanhempien kyydissä isoisän synttäreille. Siellä sitten kahvia, kahvia, kahvia, marjapiirakkaa jätskillä, koirien rapsuttelua ja Barbie-elokuva keskustelua ja värikirjan värittämistä pian 4-vuotiaan siskontyttö/kummityttö W:n kanssa.
Huh. Pitäisi tän viikonlopun aikana saada oppari alkuun ja etsiä tieteellisiä artikkeleita sitä varten. Miksi aloittaminen on aina se hankalin ja vastenmielisin vaihe? Esteetikkona ja materialistina olenkin luvannut itselleni jotain pientä kivaa kunhan saan työn valmiiksi (tai ainakin hyvälle alulle). Arvaako kukaan mikä se mun porkkanani on?

Restaurant Kitch

Stället många pratar om, som ser aningen udda ut med sina opar stolar och retro-inredning, men som alla enbart talat gott om. Kitch.

Restaurang Kitch befinner sig i hörnet av Eriksgatan-Georgsgatan, bakom Forum i centrala Helsingfors. Adressen är Georgsgatan 30.

Såhär skriver Kitch om sig själv på hemsidan:
Vi bjuder på en menu med tapas, sallader, pastan samt hamburgare. På vardagarna bjuder vi på lunch, som består av varierande kött-, fisk- samt vegetariska rätter. Målet är att bjuda på god husmanskost som är gjord av färska råvaror. Handutplockade vin, som antingen är organiska eller märkta med rättvis handel, finns att välja på. Inredningen är gjord av återanvända möbler likaså en stor del av kärlen".




Både jag och T valde från den läckra listan varsin Kitch Burgare. Efter en hyfsat kort tid fick vi framför oss varsin enorm home-made-hamburgare som innehöll en ungefär 3-4cm tjock biff gjord på nötkött, en skiva chevré, tomat, rucola, örtolja och tapenade. Allt detta lades i en kluven rustik semla med härligt knaprig yta. Som tillägg fick man välja antingen en sallad (rucola, oljevinägrett, tomat, oliver) eller Patatas Bravas (kryddade batatklyftor). Pris 15€.

Utan att ljuga har jag aldrig ätit en så god hamburgare som denna: med salladen som tillägg blev jag passligt mätt och alla smakerna stödde varann och gjorde smakupplevelsen ah.

Stämningen i restaurangen var avslappnad och skön, musiken på passlig nivå i bakgrunden och kvalitet-pris i sin ordning.

Stället visade sig vara väldigt populärt, så det kan löna sig att boka ett bord i förväg om man vill vara säker på att få plats.

Rekommenderar varmt Kitch och kommer definitivt att gå dit själv igen!

Paikka josta kaikki puhuu, on kummallisen näköinen retro-kalusteineen, mutta josta en ole mitään pahaa kuullutkaan: Kitch.
 Kävimme ystäväni T:n kanssa siis tsekkaamassa ravintola Kitchin Erikinkadun ja Yrjönkadun kulmasta, ihan Forumin takaa.
Kitch kirjoittaa itsestään näin kotisivuillaan:
"Ekologinen baari Helsingin keskustassa. Ruokalistalta löytyy tapaksia, pastoja, salaatteja ja burgereita. Arkipäivisin tarjoamme lounasta, jonka vaihtoehtoina ovat päivittäin vaihtuvat liha-, kala- tai kasvisruoat. Kaikki ruoat tehdään alusta asti itse tuoreista ja laadukkaista raaka-aineista. Viinit ovat kaikki reilun kaupan tai luomuviinejä. Sisustuksessa on käytetty lähes ainoastaan kierrätettyjä kalusteita mikä tekee paikasta rennon ja retromaisen".

Tilasimme kumpikin Kitch Burgerit ja sopivan odottelun jälkeen eteemme kannettiin mahtavat annokset: 3-4cm paksu naudanjauhelihapihvi, viipale vuohenjuustoa, tomaattia, rucolaa, yrttiöljyä ja tapenadea rustiikin rapeakuorisen sämpylän välissä. Lisäkkeeksi joko salaatti (tomaattia, oliiveja, rucolaa ja öljyvinegrettiä) tai Patatas bravas (lohkottuja mausteisia uuni-bataatteja).  


Annos oli minnun masulleni juuri sopivan kokoinen (lisukkeena siis salaatti) ja olisi (taas!) tehnyt mieli nuolla lautanen lopuksi - miten vinegretti voikaan olla noin hyvää?

Ilmapiiri oli rento ja kepeä, palvelu ystävällistä ja nopeaa. Porukkaa ravasi kokoajan ovesta, joten suosittelen varaamaan pöydän varmuuden vuoksi jos Kitchiin tekee mieli.
Suosittelen Kitchiä erittäin lämpimästi ja aion itse kyllä käydä siellä uudestaan!

fredag 13 januari 2012

What do you want?

Nu har ni möjlighet att påverka bloggens innehåll:

Fundera, tänk efter och svara gärna med ett klick på min lilla förfrågan till höger -->

bilden från weheartit

Nyt teillä on mahdollisuus vaikuttaa blogin sisältöön:

Miettikää, harkitkaa ja klikkailkaa vastaus oikealla olevaan kyselyyn -->


Back to school - thank god for friday!

Oh holy shit så tungt det var att stiga upp imorse när klockan ringde redan 07:36 - jag som under hela veckan tidigast stigit upp 09:30! Men idag var det skolan som kallade..

Cardigan Tiger of Sweden, t-skjorta Filippa K, jeans Levis, klocka Michael Kors, halsband det samma vanliga, örhängen Snö of Sweden

Som sagt ja, idag var det första skoldagen efter jullovet för mig. 3h, nej låt mig rätta, 3 långa timmar och jag var redan påväg att börja klaga om att få gå hem tidigare. Nä-ä vetni jag vet inte mer vad jag skall tänka eller vad som egentligen är en lämplig plats för mig: börja jobba ansvarsfullt och vuxet vill jag inte, gå i skola har jag inte tålamod med och att ens tänka på examensarbetet får mig att hyperventilera och fort där efter deppa.

Efter skolan tog jag en snabb sväng hem och skulle mer än gärna krupit upp på loftet och bara sovit några timmar, men så kom sambon och hans kompis hem och ändrade mina planer (förlåt pojkar för mina vresiga kommentarer! Jag var bara så jädrans trött..). Tankning med äppel och grönt te och så outfit-ombyte och till gymmet.

Idag var det armarnas tur att bli pinade och för första gången på länge kände jag dendär samma "älska att känna musklerna arbeta och se dem darra av ansträngning"-känslan och borta var känslan av trötthet.

Efter gymmet hann jag ännu träffa en f.d.arbetskompis A och gå ett hastigt varv via bådas favorit-varuhus StockmannSokos och alltid lika härliga The Body ShopTrots att A är "några" år äldre än jag och är i ett helt annat skede i livet än jag är hon en mycket kär och viktig person för mig. Jag har aldrig träffat en så älsklig människa som hon!

Fortfortfort sprang jag sedan hem via duschen och så och äntligen träffa min bästaste T - favorittjejen som jag inte träffat på jätte-lång tid! Vi hade redan på förhand bestämt oss för att gå till det omtalade restaurang Kitch på Georgsgatan för att äta - och det var inget dåligt val skall jag avslöja! Men mer om Kitch kommer det litet senare.

För att få en verkligen bra avslutning på fredagen gick vi ännu via Makuuni för att köpa lösgodis. Trots att Makuuni definitivt har det högsta kilopriset på sitt lösgodis köper jag mina sötsaker helst där, eftersom varorna garanterat är färska och utbudet behöver jag knappast säga något om?

Nu skall jag snart hänga upp byket som snurrat färdigt i maskinen och så skall jag kolla utbudet på TV idag. Tilltalar det mig inte, kan jag ju alltid fortsätta på min Sex and the City-maraton ;)

Hittolainen miten koville ottikaan nousta tänään kellon soidessa JO 07:36 ja vieläpä koulun takia! Tänään oli siis eka koulupäiväni joululoman jälkeen ja kylläpä hävetti kun teki mieli jo 1½h jälkeen teki mieli mankua että päästäisiin aikaisemmin kotiin. En kyllä tiedä missä mun oikea paikkani on: oikeisiin ja vastuullisiin töihin en halua, koulunkäynti ei innosta ja opparin vääntäminen aiheuttaa hyperventilointia ja tuskanhikeä.
Koulun jälkeen suuntasin kotiin ja olisi vain tehnyt meili kömpiä parvelle nukkumaan, mutta eiköhän avopuoliso kavereineen pamahtanut paikalle? Taisi mun suunnitelmani muuttua tämän insidentin takia (sori pojat tiuskimiseni - väsytti vaan niin..) ja lähdinkin salille.
Oioioi, pitkästä aikaa koin taas sen "ah, ihanaa"-tunteen kun tunsin käsilihasten oikeasti tekevän töitä ja tärisevän. Minäkö sadomasokisti? Noeikai.
Suoraan salin jälkeen piipahdin vielä suosikki-tavaratalo Stockmannilla, Sokoksessa ja The Body shopissa tapaamassa ihanaa ent. työkaveria A:ta. Vaikka meillä on A:n kanssa ikäeroa jonkin verran ja elämme täysin eri vaiheita on hän silti minulle kovin rakas. En itseasiassa ole koskaan aikaisemmin tavannut yhtä rakastettavaa ja ihanaa ihmistä kuin hän!
Pikapikaa kodin ja suihkun kautta ja uudestaan kaupungille, nyt tapaamaan parasta kaveriani T:tä. Olimme jo etukäteen päättäneet illastaa kehutussa Kitch-raflassa Yrjönkadulla eikä kyllä mönkään mennyt - päinvastoin! Mutta Kitchistä lisää myöhemmin.
Jotta perjantai-ilta olisi täydellinen kävimem vielä hakemassa irttareita Makuunista, josta mieluiten ostan namini vaikka kilohinta nyt pilviä hipookin. Tavara on taatusti tuoretta ja valikoima hehtaariluokkaa.
Nyt lähden ripustamaan pyykkejä ja sitten tarkastan illan TV-tarjonnan. Onneksi SATC-maratonia on vielä jäljellä mikäli ohjelmisto ei tänään miellyttäisikään.

Today's the day

Well gott folk, nu har det som jag befarat för hänt: pärlörhängena var borta i morse då jag skulle fixa mig färdig för första skoldagen!

Jag har en svag minnesbild av att jag använt pärlorna tidigare i veckan och har inte tagit av dem t.ex. på gymmet, så de borde ju finnas hemma. Men var? Som tur är inte bostaden större än 36m2, men att finkamma hela området kommer nog redan att ta tid..

I övrigt sitter jag i bussen påväg till skolan - iik! Satt upp väldigt sent igår och skrev på den tidigare nämnda MEGA-uppgiften som jag påbörjade redan för lääänge sedan och har deadline på idag. Förstår inte hur jag skall lyckas skriva mitt examensarbete när denhär uppgiften redan fick mig att närapå riva håret av mig.

Nog angstat - det är ju freeeeedag! Skall senare idag träffa min bästa T och gå på stan en sväng. Så tror jag att jag skall unna mig ett SATC-maraton ikväll.

Nyt se on sitten tapahtunut: helmikorvakorut ovat poissa! Aamulla kun tein lähtöä kouluun en löytänyt niitä mistään, vaikka muistelisin käyttäneeni niitä aikaisemmin viikolla. Eli niiden pitäisi olla jossain meidän 36m2 sisällä..

Mutta joo kouluun olen pitkästä aikaa matkalla. Eilen istuin yömyöhään kirjoittamassa sitä aikaisemmin mainitsemaani MEGA-tehtävää ja revin melkein hiukset päästäni. Miten ihmeessä voin koskaan kirjoittaa sitä opparia?

Päivän hyvä uutinen: on perjantai! Myöhemmin tänään tapaan parhaan T:n ja lähdemme kaupunkikierrokselle. Illalla ajattelin sitten palkita itseni vielä SATC-maratonilla.



onsdag 11 januari 2012

What do you think?

Jag hör till de människorna som inte kan sluta att tänka på någonting som intresserar mig då jag väl börjat, så väl ofta har skolarbeten och städande fått vänta till senare tillfällen.

Efter att ha pratat en stund med syster A i telefon skippade jag åter den MEGA-stora skoluppgiften, vars deadline är på fredag och jag ännu har en hel del kvar på, och började surfa runt på weben i jakt på kamera.

Hur skall man veta vilken som passar en bäst?

Några kriterier som jag kommit fram till att kameran gärna kunde uppfylla:

- hög kvalitet på bilderna
- lätt att använda
- ryms i handväskan (inte ett måste, men känner jag mig själv så är risken stor att jag lämnar kameran hemma ifall den är väldigt stor och tung)

Inspirerad av Char googlade jag fram Olympus Pen Mini, vilken beskrivs som en systemkamera i litet format - låter alltså precis som det jag behöver! För skojs skull kollade jag också på "riktiga" systemkameror och konstaterade att de inte är så dyra som jag kom ihåg.. Speciellt inte nu när de säljs till rabatterade priser!

Olympus Pen Mini på Musta Pörssis websida

Canon Eos 1000D på Musta Pörssi likaså

Canon EOS 1100D på Musta Pörssi den med.

bilden från weheartit


Efter en titt på Konebox hemsida inser jag att prisskillnaden mellan olika affärer är ganska stor.. Kollade ytterligare in VerkkokauppaNetAnttila och Gigantti och blev ännu yrare än tidigare: det skall tydligen inte vara så enkelt att köpa kamera!


Juu-u, kuulun siihen kastiin joka unohtaa kaiken muun kun oikein innostun jostakin. Näin kävi tänäänkin: postattuani kamerasta ja puhuttuani hetken siskoni A:n kanssa heitin koulutehtävät sivuun ja aloin etismään sopivaa netistä. Hintaerot ovat jo pienen surffailun jälkeen melkoisia ja tunnen olevani entistä enemmän sekaisin kaikkien kameroiden kanssa nyt.. Huh.
Ominaisuuksia joista toivoisin kameralta ovat siis:
- korkealaatuiset kuvat
- helppokäyttöisyys
- pieni koko (voipi olla että iso möhkäle-kamera jätetään mielummin kotiin kuin roudataan mukaan, koska se painaa paljon ja vie tilaa)


Mistä ihmeestä sitä tunnistaa sen "oikean" kameransa?

Pic pic, quality please! Camera-help wanted!

Ibland gör jag det jag misstänker att de flesta bloggare gör (i smyg): bläddrar runt i min egen blogg.

Genom att läsa igenom gamla inlägg kan jag återgå till situationer och t.o.m. känslor som jag skrivit om och som jag säkert skulle ha glömt bort ifall de inte fanns nedskrivna här. Själv har jag ju valt att skriva, i alla fall tidvis, om ganska personliga ämnen utan att avslöja för mycket eftersom bloggen både fungerar som dagbok för mig själv, samt som info-kanal åt dem som nu orkar läsa om mina grymt stora problem (ghah, som t.ex. bad hairday..).



En grej som jag redan länge varit medveten om är att bilderna i bloggen är ur-usla! Jag har länge funderat på att investera i en kamera, men ändå inte fått det gjort. Men varje gång som jag scrollar runt i någon annans blogg och ser hur otroligt bra kvalitet de har på sina bilder har jag lust att gräva ned mig: hur täcks jag publicera foton som är tagna med mobiltelefonens kamera då kvaliteten är sämre än 3G-nätet i en bergshåla?


Kameran skulle gärna få ta bilder av bra kvalitet, vara lätt att använda och relativt billig. Går det att kombinera alla dessa egenskaper? Allt fler människor investerar i systemkameror och visst måste jag erkänna att jag också gärna hade en, men så har jag för mig  att man då behöver flera olika objektiv (vilka kostar 3-siffriga summor?) för att få ut det maximala av vad kameran har att ge. Stämmer det? Så finns det ju miljontals olika märken - vilket ger mest valuta för pengarna?


Välillä sorrun tekemään sitä, mitä varmaan monet muutkin bloggaajat tekevät (salaa): selailen omaa blogiani. 
Itse pystyn ikään kuin palaamaan tiettyyn fiilikseen tai muistamaan jotain minkä muuten olisin jo unohtanut lukemalla vanhoja postauksiani. 
Yksi asia joka kuitenkin joka kerta pomppaa silmilleni on ehdottomasti se että kuvani ovat aivan järkyttävän huonolaatuisia! Muiden blogeja katsellessani mietin aina miten ihmeessä kehtaan edes julkistaa kännyykän kameralla otettuja kuviani, huh.
Kamera olisi siis ostoslistalla. Toivottuja ominaisuuksia olisivat helppokäyttöisyys, hyvänlaatuiset kuvat ja ok-hinta. Melkeinpä kaikilta löytyy nykyään järkkäri ja tottakai sellainen kiinnostaisi minuakin, mutta pitääkö paikkansa että saadakseen kaiken irti järkkärikamerasta tulisi siihen ostaa kasoittain objektiiveja (jotka maksaa 3-numeroisia summia?)? Ja merkkejähän löytyy vaikka kuinka monta: mikä niistä olisi se paras?


kuvat lainattu weheartit.