torsdag 9 februari 2012

My non-active day

Sakta men säkert börjar min fina tidtabell för examensarbetet kakka på sig - i alla fall om jag fortsätter i samma stil som idag. Nä, skämt skämt, var inte oroliga - jag har faktiskt skrivit idag också (men med betydligt mindre halt motivation och med lägre intensitet). Det känns att veckan snart lider mot sitt slut.

Dagen började jag hurtigt med ett tungt träningspass med fokus på benen och nedre kroppen på gymmet och det kan jag verkligen kalla bästa början på morgonen! Ni får kalla mig konstig (det funderar jag själv också på att göra nämligen) då jag inte kan bestämma huruvida träning eller sovmorgon är en skönare början på dagen. Låter detta oroväckande?

Så fortsatte jag med artikelanalys, vilket jag faktiskt ganska fint lyckades med tills kl. 13 då jag började fixa mig färdig och redo för lunch med tjejkompisen T. Lunchträff hade vi stämt på Johto Café i Kampens köpcentrum (klik!). Vi beställde varsin skräddarsydd sallad, vilka visade sig vara en total flopp: vi var båda mycket besvikna då vi tömt tallrikarna tills sista smulan. Vad var det som gick fel? Kvalitén, portionsstorleken och priset stämde över huvudtaget inte överens med varann då vi betalade hela 8,60€ för en sallad (ja, och glöm inte den skrattretande 1/4 Ruispala som vi fick som tillbehör - hah!) som vi inte ens blev mätta på! Sorry guys, men detta var sista gången som jag besökte det caféet.

Bittra, besvikna och hungriga gick vi fort iväg och grubblade över ett passligt ställe för "lunch nummer 2". Och denna stund kan jag faktiskt kalla historisk: jag minns inte att jag någonsin tidigare skulle ha varit hungrig efter att ha ätit lunch! Räddningen fanns ändå nära: ett gemensamt beslut om att gå via när-Alepan för att köpa varsin mega-kanelörfil och avnjuta dem tillsammans med en panna kaffe hemma hos oss fattades och det var nog prisvärt: en örfil för 1,10€ och kaffe hemma i det egna köket tillsammans med bästaste tjejkompisen - inget café går upp mot det!

På kvällen fick jag en rejäl magmuskelträning då jag tillsammans med tjejkompisen E fyllde i blanketter för företagshälsovård och höll på att kikna åt skratt åt vår sjuka fantasi. Tänk så roligt det kan vara att hitta på overkliga personer och hurdana sjukdomar de har, samt var de jobbar och hurdana hälsoproblem de har. I only say: herr Gustafsson och kändisar från Salkkarit besökte vår hälsomottagning idag och hade nog de mest konstiga hälsotillstånd, hehee.

Efter att ha suttit inomhus hela dagen bestämde jag mig ännu för att ta en hurtig promenad på kvällen och fy tvi så kallt, men uppfriskande det var! Jag kommer knappast någonsin att vänja mig vid denna arktiska kyla och hoppas innerligt att den så småningom kommer att avta. Fattar inte hur jag klarat de tidigare vintrarna utan mina UGG:s och fleecefodrade Lloyd-jacka, eftersom jag nu vägrar att gå ut utan dem.



Nojoo, johan se totuus paljastuu: jos jatkan samalla tavalla kuin tänään tulee kyllä hieno aikataulu/toimintasuunnitelmani opparia varten menemään täysin päin honkia. No ei, älkää huoliko. Olen mä tänäänkin kirjoittanut, mutta huomattavasti huonommalla menestyksellä kuin alkuviikosta ja myönnän että jo tuntuu että viikko lähenee loppuaan..
Aamuni aloitin rankalla jalka- ja alavartalotreenillä ja mietin olenko tulossa hulluksi kun joutuisin harkitsemaan vastaustani, jos joku kysyisi kummalla tavalla aloittaisin päiväni mieluummin: treenillä vaiko lungimmalla hengailu-aamulla? Pelottavaa, jep.
Saleilun jälkeen siirryinkni kotiin koneen ja artikkelianalyysin ääreen ja työstin niitä varsin tehokkaasti klo 13 asti, jolloin aloin valmistautumaan lounasdeittiä varten. Olimme deittiseurani T:n kanssa sopineet treffit Kampin kauppakeskuksessa olevaan Johto Cafeehen ja sinne menimme sangen nälkäisinä - ja lähdimme erittäin tyytymättöminä: annoskoko ja annoksen taso ei ollut missään suhteessa hintaan (8,60€) ja ekaa kertaa elämässäni lähdin lounaala nälkäisenä! Oli kyllä viimeinen kerta kun käyn kyseisessä kahvilassa, pöh.
Närkästyneinä lähdimme Johdosta kuumeisesti kelaillen seuraavaa lounaspaikkaa ja teimme yllättävän nopeasti yhteiseen päätökseen: lähi-Alepan kautta hakemaan jättekokoiset kanelipuustit ja siitä meille kahville. Ja voin kyllä sanoa että kombolle iso kanelipuusti, pannullinen kahvia ja parhaimman kaverin T:n seura ei yksikään kahvila vedä vertoja!
Illemmalla sain kunnon vatsalihastreenin kun nauroimme ja kikattelimme kaverini E:n kanssa keksiessämme mitä hölmöimpiä hahmoja työterveyshaastatteluja varten. Hah, ei uskoisi että pienellä mielikuvituksella pystyy keksimään ja vielä nauramaankin Salkkari-hahmoille ja niiden keksityille sairaushistorialle. Varsinaista sairaalahuumoria.
Istuttuani sisällä koko päivän päätin vielä lähteä illalla happihyppelylle ja taas kerran tajusin etten koskaan tule tottumaan arktisiin olosuhteisiin. En tajua miten olen selvinnyt aikaisemmista talvista ilman UGG:eja ja fleecevuorattua Lloyd-takkiani - nyt en edes harkitse ulosmenoa ilman niitä!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3