torsdag 25 oktober 2012

I promise to love and wear it as long as it sparkles and was expensive

Silversmycken har fyllt mitt smyckesskrin och prytt min hals, mina öronsnibbar och handleder allt sedan jag började gå på stallet mer aktivt (alltså nångång i 10-års åldern?) efter att jag insett att jag allt för sällan kom ihåg att klä tröjor, hjälmar och jackor FÖRSIKTIGT av mig. Med försiktigt menar jag att varsamt dra tröjan över huvudet så att kedjor till halsband eller örhängen inte riskerade att ryka av. Med min klä hastigt om/av sig-stil skulle smyckesskrinet tömts mycket hastigt på guldsmycken, vilket skulle a) ha varit synd och b) ha blivit dyrt.

I förrgår bestämde jag mig för att revoltera (mot vem? Mig själv?) eller åtminstone göra en förändring och valde ett halsband med ett litet hjärta i guld i stället för de vanliga, alltså DFJ-ringen med texten Truth eller Jona-fisken från Kalevala Koru. (en parentes: det mest ironiska med det hela är att jag påstått att jag aldrig använder hjärtformade smycken, eftersom jag anser att de är - tja, sliskiga).



Och med vilket slutresultat? Jo, att jag nu använt halsbandet varje dag och med flit gått förbi speglar så att jag kunnat beundra den glittriga härligheten i smyg (hmpf, fast nu är jag ju avslöjad..).
Jag misstänker (och är illa rädd) att det inte är någon återvändo till silversmycken mer. Som tur är har flera försäljare och min personal styler T försäkrat mig om att det är okej att kombinera silver och guld, bara man hittar de rätta nyanserna och lyckas skapa en balans mellan dem.

Vad föredrar du - silver eller guld?


Siitä lähtien kun aloin käymään aktiivisemmin tallilla tajusin, etten voisi enää käyttää kultaisia koruja yksinkertaisesti siksi, etten osannut riisua huppareita, takkeja enkä kypäriä VAROVASTI, eli niin että olisin VAROEN nostanut ne pään yli samalla korvakoruja ja kaulakoruja varoen. Kultaiset korut olisivat kaikonneet korurasiastani silmänräpäyksessä ja sehän olisi a) ollut harmi, sekä b) käynyt lompakon päälle. Siirryin siis käyttämään hopeisia koruja ja sitä olen harrastanut aina..
...toissa päivään asti kun päätin olla hurja ja ripustaa kaulaani tavanomaisten DFJ:n Truth-tekstillä varustetun renkaan tai Kalevala Korun Jona-kalan sijaan kultaisen pienen sydämen. (pieni huomio tähän väliin: ironisinta tässä on se, että olen väittänyt kiven kovaan etten koskaan käytä sydämen muotoisia koruja koska ne ovat mielestäni lällyjä..)
Lopputulos on nyt se, että olen käyttänyt korua siitä lähtien päivittäin ja huomannut hakeutuvani peilin ääreen, jotta voisin ihailla tuota kimaltelevaa ihanuutta paremmin. Usein. Liian usein.
Onneksi osaan nykyään riisutua hieman varovaisemmin, eikä minun tarvitse täysin unohtaa hopeisia ihanuuksiani: monet myyjät, sekä henk.koht. stailistini T ovat vakuuttaneet minut siitä, että nykyään on sallittua yhdistellä hopeata ja kultaa, kunhan tekee sen tyylillä ;)
Entäs sinä - suositko kultaa vaiko hopeata?

2 kommentarer:

  1. Snyggt halsband! Faller mig i smaken =)
    Jag föredrar guld och små halsband/örhängen, så att man inte måste ta av dem till natten... Jag har haft mitt guldhjärta runt halsen i säkert 15år, och bara ibland byter jag för en dag ut det till pärlhalsband eller nåt Kalevala (händer inte ens en gång per två månader)

    H. tråkiga syster A

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade helt glömt bort att jag ens äger ett såhär fint smycke! Tror jag har fått det av gudmor å gudfar till nån jul.. Haha, 15 år med samma guldhjärta runt halsen? Du slår nog alla rekord.. ;)

      Radera

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3