torsdag 15 november 2012

A concrete example, just to show you what tasting food looks like

Det jobbiga med buffébord är åtminstone för mig att utbudet är så stort att jag har svårt att välja vad jag skall ta, eftersom jag så gärna vill smaka på allting. Slutresultatet då man tar "litet av allt" kan i värsta fall vara magont p.g.a. för mycket mat, men också att man tar för mycket av "det goda", vilket oftast är det minst hälsosamma (köttbullar, gräddpotatis, you name it!). I mitt fall är det oftast magont p.g.a. för mycket av det goda som gäller, men i mitt fall är det oftast ugnsrostade grön- eller rotsaker eller en mäktig ost som är den skyldiga. Om jag hamnade på en öde ö skulle jag definitivt vilja ha en ugn, samt en enorm hög olika grönsaker och rotfrukter med mig: mättande, gott och hälsosamt, mums!

Min take away-lunch från Primula såg idag ut såhär: wokade grönsaker (aubergine, zucchini, paprika, lök) i en söt chilisås, stekt getost, varma ugnsrotsaker, samt riven morot och vanlig grön sallad. Som tillbehör en tjock skiva rågbröd från Kannistos bageri. Medan min vegetariska portion tillagades, stod jag och talade med den otroligt söta och trevliga servitören som berättade om menyn, vilka maträtter som är populärast, samt om hur de fått negativ respons då de försökt förnya sin meny - folk gillar helt enkelt den okonstlade, hemtrevliga menyn som de har!



Buffapöytä merkitsee useimmille ruokailijoille ongelmia: valikoima on usein lähes rajaton ja nälkäisenä (ja uteliaana) sitä mielellään maistaisi hieman jokaista lajiketta. Useimmiten lopputuloksena on yli-suuri annos, josta koituu vatsakipu, jätteitä tai lautasmallin unohtaminen: usein nimenomaan sitä "hyvintä", joka monille merkitsee rasvaisia lihapullia, leikettä tai kermaisia perunoita. Omalla kohdallani ongelma on useimmiten tuo annoskoon unohdus: suu syö, vaikka maha ei vetäisi enää muruakaan! Onnekseni suurinta herkkuani on nykyään uunijuurekset, erilaiset lämpimät kasvikset sekä juustot - voisin elää niillä vaikka loppuelämäni!
Tämän päiväinen lounaani Primulan ravintolasta koostui seuraavista: wokattuja vihanneksia (ainakin munakoisoa, paprikaa, kesäkurpitsaa ja sipulia) makeassa chilikastikkeessa, paistettu vuohenjuustokiekko, sekä porkkanaraastetta ja perus-salaattia. Lisänä vielä törkeän paksu viipale aitoon juureen tehtyä ruisleipää Kanniston leipomosta.
Odotellessani kasvisateriani valmistumista juttelin herttaisen tarjoilijan kanssa, joka kertoi minulle m.m. ravintolan menyystä, paljasti suosituimmat annokset, sekä heidän yrityksistään uudistaa ruokalistaa, jolloin asiakkailta oli tullut pelkästään kielteistä palautetta. Ihmiset siis nähtävästi arvostavat nimenomaan tuttuja, kodikkaita makuja.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3