Even if a stranger does it to me, it feels good. So good.

Vet ni den där känslan som man får när någon visar att den bryr sig? Ibland behövs inte ens ord - endast en vidrörning eller en blick och man känner hur en varm känsla sprids inom en: han/hon bryr sig om mig.

Eftersom vi inte har någon egentlig matsal på jobbet och jag är för lat (yep, erkänner) för att kocka matsäck med mig till jobbet varje dag, brukar jag springa över till restaurang Primula i Femkanten för att hämta take away-lunch. Stället är mysigt inrett och hemtrevligt, men ändå städigt och inte sådär rödrutiga-borddukar, utan snarare restaurang. Lunchbuffén varierar varje dag och förutom husmanskost, serveras alltid ett vegetariskt allternativ och ett rikligt salladsbord med färskt bröd och soppa, samt pizza och veckans grillportion. Maten är okonstlad, men otroligt god. Mat får man ta så mycket man orkar och till förmånliga priser också! Själv lastar jag oftast så mycket mat i mina lådor att det räcker till för två dagars lunch.

Idag då jag åter sprang över till restaurangen för att hämta deras gudomliga laxsoppa värmdes mitt hjärta av en oväntad kommentar från kocken: va? gillar du inte selleri? och jag som lagade selleribiffar bara för dig (jag hör väl till de få och enda kunderna som väljer det vegetariska allternativet, vilket måste tillagas skilt för varje kunde) sade han med en glimt i ögat och medan jag skrattande kontrade med att jag idag nöjde mig med laxsoppa log servitören och undrade om det inte var roligt att kocken brydde sig. Och visst kändes det så.

Leende med två stora take away-lådor fyllda med sallad och laxsoppa, samt färskt rågbröd (gjort på enbart rågmjöl och vatten!) gick jag tillbaks till jobbet och fortsatte le resten av dagen.

lunch made by me when I´ve got time (or energy)

Tiedättekö miltä tuntuu, kun joku osoittaa, että hän välittää? Aina ei tarvita edes sanoja - pelkkä kosketus tai katse ja pian koko kehon valtaa lämmittävä, miellyttävä tunne: tuo ihminen välittää minusta.
Koska työpaikallani ei ole varsinaista ruokalaa ja olen valitettavan laiska (myönnetään..) kokkailemaan kotona eväitä mukaani, kipitän lähes päivittäin työpaikkani lähellä olevaan Primulan ravintolaan Viiskulmassa hakemaan take away-lounasta. Primulassa on lämminhenkinen tunnelma ja paikka on kotoisasti, mutta silti siististi ja ravintolamaisesti sisustettu (unohtakaa punaruudulliset pöytäliinat-raflat..). Ruoka on konstailematonta, mutta todella maukasta ja makuhermoja hyväilevää. Runsaan, päivittäin vaihtuvan kotiruoka-buffan lisäksi tarjolla on päivittäin (ainakin lähes) vaihtuva kasvisannos, runsas salaattipöytä, tuoretta leipää, keittoa ja listalta pizzaa, salaattia ja viikon grilliannos.
Tänään kipitin tapani mukaan hakemaan lounaaksi suussasulavaa lohikeittoa (my favourite!) ja siinä leipää leikatessani kuulin kysymyksen ja kääntyessäni hölmistyneen kokin: mitä, etkö sä tykkääkkään selleristä? Mä kun tein selleripihvejä (taidan olla niitä harvoja ainoaita jotka syövät lähes poikkeuksetta kasvisannoksen, joka täytyy pyytää ja tehdä erikseen) vain sua varten, hän kysyi pilke silmäkulmassa ja naurahti. Tarjoilija totesi hymyillen, että eikös olekin kiva kun joku välittää? Ja kyllä, sitähän se on.
Hymyillen kävelin takaisin töihin, sylissäni kaksi yli-täyteen lastattua take away-boksia ja lämmin tunne sisässäni.

food also made by me - you see why I go to Primula every day? Lack of imagination..

Ravintola Primula

avoinna

ma-to	8-23
pe	8-24
la	11-24
su	11-23

Keittiö sulkeutuu tuntia aikaisemmin.

Ravintola Primula
Laivurinkatu 10
00150 Helsinki
Tel. +358207701450
primula@primulanravintolat.fi