onsdag 24 augusti 2011

It was worth it

Fastän jag hade värsta raseriutbrottet på G, skrek, sparkade omkring mig och fräste som en katt, var det värt det. Som en trogen gammal hund promenerade jag i rask takt nästan 6km hem till sambon (eller ja, till hans föräldrar) och väntade ca ½ timme på att han skulle komma hem från sin Stockholmsresa.

Irritationen var som bortblåst direkt när jag såg honom - att vara frånskilda fick återseendet att kännas ännu bättre och mitt hjärta gjorde en volt.

Bilden är lånad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3