onsdag 21 november 2012

Don´t wait for the perfect moment, take the moment and make it perfect

Igår kändes det för första gången på långa tider motvilligt att jogga och tidcis led jag t.o.m av litet illamående och var på vippen att ge upp och börja promenera i stället. Då jag stod inför valet och kvalet och höll på att sakta ned farten, hörde jag en röst inom mig: s*it den som ger sig - alltså ett uttryck som min kära Famo ofta använde. Famo led av en häftig reuma och fick kämpa för att klara av att uföra även enkla vardagssysslor p.g.a sina krokiga händer, men var ändå alltid på gott humör och klarade (otroligt nog!) av det mesta! Med Famos kämpa-anda i tankarna lyckades jag förtränga både illamående och trötthet och lyclades åter prestera bättre än tidigare genom att springa 7,7 km sträckan på 5:52 min/km!

Jag har funderat allt sedan jag sprang Helsinki City Run (klik!) i maj funderat över vad mitt följande mål kunde vara gällande jogging - allternativt om jag skall ha ett mål alls eller om jag bara skall fortsätta (som jag hittills gjort) och springa för nöjes skull. Efter att nu ha följt med hur min prestationsförmåga förbättrats har jag märkt hur tanken allt oftare ploppar upp i mitt huvud, men hittills har jag inte kommit fram till någon slutsats.

Vad tycker du? Finns det något evenemang som du tycker jag kunde ha som målsättning?


Eilisiltana kärsin pitkästä aikaa suoranaisesta väsymyksestä ja jopa ajoittaisesta pahoinvoinnista käydessäni juoksemassa. Juuri kun olin luovuttamassa ja hidastamassa vauhtini kävelyyn, kuulin ääneen päässäni: p*skat sille, joka luovuttaa - eli sanonta jota rakas Famoni (isän äiti) käytti usein. Famo kärsi pahasta reumasta ja joutui tsemppaamaan arkiaskareissakin, jotta sai esim. pullot ja purnukat auki vääntyneillä sormillaan ja silti hän oli aina yhtä hyväntuulinen, vitsaili osaamattomuudelleen ja oli oikea kekselijäisyyden perikuva! Sanoja hetken maiskuteltuani tunsin, miten pahoinvointi ja väsymys kaikkosivat ja jatkoin hölkyttelyä, lyöden taas ennätyksiä juostessani matkan 7,7 km aikaan 5:52 min/km - hyvä minä!
Juostuani Helsinki City Runin (klik!) toukokuussa olen miettinyt seuraavaa mahdollista juoksutavoitettani - tai jos sellaista ylipäätään tarvitsen! Viime aikoina ajatus on "vaivannut" minua yhä useammin sitä mukaa kun suoritukseni ovat parantuneet.
Mitä mieltä olet? Olisiko sinulla jokin juoksutapahtuma mielessä, johon minun pitäisi/johon voisin mielestäsi osallistua?

tights Nike, shirt SOC

4 kommentarer:

  1. varför inte halv-maraton? :)

    SvaraRadera
  2. Ett av allternativen som jag haft är, så som HCR också var, halvmaraton men på en snabbare tid (HCR sprang jag på 2:08) :)

    SvaraRadera
  3. Jag tycker målet skulle vara att springa hcr långsammare än senast =)
    Och uttrycket lyder "sk*t den som ger sig"...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmpf. Vad är det för idé att prestera sämre än tidigare? :D (å tack för att du märkte skrivfelet - Famo skulle aldrig ha använt det andra ordet!)

      Radera

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3