It only took me a couple of days to find my inner peace again

Det är 1 månad sedan jag senast var hem-hemma (hos föräldrarna) och träffade min familj, mina tjejkompisar och såg allt som hörde till "mitt gamla liv". På söndagsmorgonen satte jag mig på tåget efter natturen och reste hem. Försökte sova på tåget, men lyckades endast slumra ett par gånger - jag var så nervös: skulle allt vara som förr? När jag steg av tåget efter min 3½ h långa obekväma resa och såg pappas bil stå och vänta på mig på tågstationen kände jag hur tårarna började bränna under ögonlocken, medan pulsen lugnade ned sig: guys - I´m home!

Jag hann göra allt det jag tänkt och tänker nu låta bilderna tala för sig. När pappa igår morse förde mig till tågstationen var hela lilla jag fylld av blandade känslor: lugn, panik, harmoni, sorg. När jag kramade pappa hejdå kände jag åter hur tårarna kom (liksom de gör medan jag skriver detta..), men trots att jag kände mig ledsen då jag visste att det åter kommer att gå en tid innan vi ses, var jag nöjd över att jag hunnit göra allt det jag planerat och hunnit träffa alla. Och allt var som förut.

Igår kväll när jag låg under täcket tätt intill T och klockan redan var allt för mycket, kände jag åter hur ett lugn spred sig inom mig: honey, I´m home. 

Firade nybakta sjukskötaren J på Paahtimo Juhlistettiin vastavalmistunutta J:tä Paahtimossa

Systerson F piggade upp mitt morgonmål, medan Eve njöt av att bli krafsad Siskonpoika F hauskuutti aamupala-hetkeäni, kun taas Eve nautti rapsutuksista

Härliga lilla systerdotter V har blivit så stor! Ihana pieni siskontyttö V oli kasvanut paljon!

Jag fixade i köket.. Hääräsin keittiössä..

..lagade smoothie.. tein smoothieta..

.. och åt gott! ..ja söin hyvin!

Vilade och läste massor av tidningar.. Lepäilin ja luin paljon lehtiä..

Så joggade jag.. Kävin lenkilläkin..

..och funderade om jag borde låta undersöka huvudet: tusan sådant vädret var! ..ja harkitsin pääni tutkituttamista: hitsi mikä keli!

Körde bil.. Ajelin autolla..

Drack kaffe med världens härligaste, käraste bästa tjej T som jag saknat så! Kahvittelin maailman ihanimman, rakkaimman T:n kanssa, jota olin kaivannut niin!

Spelade Mumin-spel med systerbarnen A och W Pelattiin Muumi-peliä siskonlasten A ja W:n kanssa

Hann ännu på en morgonlänk, innan jag hoppade på tåget Ehdin jopa aamulenkille ennenkuin lähdin juna-asemalle

Och kom hem. Ja tulin kotiin.

On kulunut n kuukausi siitä kun viimeksi kävin koti-kotona, eli lapsuuden kodissani tapaamassa ystäviäni, perhettäni ja näin "entistä elämääni". Sunnuntaiaamuna hyppäsin junaan ja lähdin suoraan yövuoron jälkeen kohti pk-seutua ja kaikkea sitä, mitä olen kaivannut. Junassa en osannut nukkuakaan (kiitos VR epämukavista penkeistä..), vaan sinnittelin välillä torkkuen sekalaisten tunteiden velloessa kropassani: mitä jos ei kaikki ei olisikaan kuten ennen? Tunnistaessani isin auton juna-aseman parkkipaikalla tunsin, miten kyyneleet alkoivat polttaa silmissä, samaan aikaan kun pulssini rauhoittui: guys - I´m home!
Kotona ehdin tehdä kaikkea mitä olin suunnitellutkin ja aion antaa kuvien puhua puolestaan. Isin viedessä minua eilen aamulla juna-asemalle, olivat tunteeni jälleen yhtä hullun myllyä: rauhaa, paniikkia, harmoniaa, surua. Halatessani isiä tunsin, miten kyyneleet jälleen alkoivat poltella silmissä (niin kuin ne tekevät kun tätä kirjoitan..), mutta vaikka fiilikset olivat todella surulliset koska tiesin, että jälleennäkemiseen olisi aikaa, olin tyytyväinen että olin ehtinyt tehdä kaikkea, mitä olin suunnitellutkin. Ja että kaikki oli niin kuin ennen.
Eilen illalla maatessani kylki kyljessä T:n vieressä (kellon ollessa AIVAN liikaa), tunsin, miten rauha jälleen valtasi minut: honey, I´m home.