Confessions of a sweetoholic

Min kost består till närmare 90% av hälsosam mat, vilket i mitt fall betyder grönsaker, frukter, fullkorn, minimalt med socker och vitt mjöl, fettfria mjölkprodukter och på sistone även mindre kött, vilket ersatts av sojaprodukter och bönor. Då jag till vardags vill unna mig någonting gott brukar jag blanda ihop naturell yoghurt eller kvarg, mysli eller havregryn, bär eller saftsoppa, samt olika frön och honung - enkelt, gott och sunt. Mums! Idag har jag märkt ett helt nytt fenomen i mig själv: sockerberoende.

Eftersom jag till vardags hemskt sällan äter rent socker har min ämnesomsättning och kropp säkert fått sig en rejälv chock då jag under helgen unnat mig nybakt kanelbulle, godis, glass och äppelkaka. Slutresultatet har tyvärr inte varit så positivt, då min mage nu är svullen som en ballong och drägglet bara rinner ur mungiporna och hjärnan ständigt sänder signaler till munnen: "du vill ha mer, du vill ha meeeeera socker och sött!". Jag har på flera håll (både tidsskrifter och bloggar) läst om folk med samma problem, alltså att kroppen blivit helt upp-och-ned då den plötsligt fått en sockerboost. Har någon annan stött på liknande problem? Det känns helt knasigt att man jämt och ständigt "vill ha" någonting gott, trots att man senare (alltså efter att ha stoppat i sig något sött) mår ännu sämre. Urgh.

Vad brukar ni unna er till vardags då ni vill ha någonting sött och gott?

Ruokavalioni koostuu peräti 90%:sti terveellisestä ruoasta, joka minun kohdallani tarkoittaa vihanneksia, hedelmiä, täysjyvää, rasvattomia maitotuotteita, mahdollisimman vähän valkoista jauhoa ja sokeria, sekä lähiaikoina myös vähemmän lihaa, jonka olen korvannut soijatuotteilla sekä pavuilla. Kun namihammasta kolottaa arkisin sekoitan useimmiten itselleni combon luonnonjugurtista tai rahkasta, marjoista tai marjakeitosta, kaurahiutaleista tai myslistä, sekä hunajasta ja erilaisista siemenistä - helppoa, nopeata, hyvää ja terveellistä. Mjamm! Olenkin tänä viikonloppuna löytänyt itsestäni aivan uuden puolen: sokeririippuvuuden.

Tänä viikonloppuna olen surutta popsinut sokeria vastaleivotun pullan, karkkien, jätskin ja omenapiirakan muodossa, miksi istunkin nyt tässä koneen ääressä maha turvonneena kuin raskaana olevalla. Blörgh. Muistelinkin, että olen lukenut vastaavanlaisesta ilmiöstä niin blogeista kuin lehdistäkin: kun kroppa, joka ei ole tottunut saamaan sokeria, saa yhtäkkiä aimo annoksen valkoista sokeria, se ja aineenvaihdunta menevät täysin sekaisin. Onko sielllä koskaan koettu vastaavaa? On ihan hölmön tuntuista, kun aivot kaiken aikaa viestittävät suulle (josta valuu kuola kuin rottweilerilla) että sen "tekisi mieli" makeata, mutta kun sinne suuhun jotakin makeata pistää, on olo vain kahta kauheampi. Blörgh.

Millä sinä yleensä herkuttelet arkisin?

pics from weheartit