tisdag 4 september 2012

From 6 am to 6 pm - outfits, work and me-time

Andra dagen på hälsostationen är redan bakom - liksom också de första egna patienterna.

Yep, det gick som jag anat: p.g.a. dubbelbokningar blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp och ta emot två patienter. Trots att jag inte känner till datorsystemet vet jag ju hur det kliniska arbetet skall skötas, vilket kändes som en stor förändring till studietiden, då man varken visste hur någonting skulle göras i praktiken eller hur det skulle dokumeteras på maskin. Jag var faktiskt som studerande på exakt samma hälsostation och utförde ett 3 veckor långt praktikfält där, varför jag faktiskt har en svag minnesbild av hur patientjournalerna används. Men som ni vet: minnet är gott, men ibland onödigt kort. Nåja, patienterna fick sina blodtryck mätta och jag fick dem in på maskin, så alla var nöjda och glada.

shirt + denimjacket Zara, trousers Cubus, scarf Tommy Hilfiger, fleece Lingon och Blåbär, tights Nike, sunglasses Prestige


Efter jobbet planerade jag min framtid en aning och bläddrade igenom kalendern för att kolla vilka veckoslut som jag eventuellt kunde jobba. Det känns riktigt kul att både kunna jobba som hälsovårdare och sjukskötare: hälsovårdarens arbete är väldigt självständigt och tidvis ensamt, medan sjukskötarjobbet mer baserar sig på team- och samarbete. Skulle det månne vara möjligt att i framtiden hitta/uppfinna en arbetsplats där man både kunde jobba självständigt och i team? Det skulle vara den bästa lösningen för mig som är social och älskar människor som en golden retriver, men samtidigt gillar att använda min egen hjärna, altså tänka själv, och handla utgående från mitt egna kunnande och min bedömning.

På kvällen gick jag ut på en lång promenad längs havsstranden och njöt av det otroligt fina, soliga vädret. Tänk att det ännu kan vara så varmt trots att det redan är september och höst! På hemvägen kunde jag inte motstå att gå via Stockmann (klik!) för att beundra min stora dröm:


en konjaksfärgad Michael Kors Hamilton-väska i den mindre modellen. Efter att ha pratat med och fått massor av goda råd av en försäljare är jag övertygad om att jag verkligen vill ha (och tänker skaffa) väskan. Jag har varit orolig över om jag verkligen skall våga investera i en läderväska, eftersom jag vet att läder inte är hemskt vädertåligt. Biträdet berättade att väskorna är ytbehandlade på fabriken och genom att behandla väskan med färglöst läderputsmedel ca 4-5 gånger/år kan man försäkra att väskan hålls fin länge. Tillsivdare får jag dock vara realistik och godkänna att jag inte har råd att investera så stora summor i en väska, men det sägs väl att den som väntar på någonting gott, aldrig väntar för länge?


No niinhän siinä kävi - juuri kuin olin arvaillutkin: tupla-buukkauksien takia minulta kysyttiin tänään, toisena työpäivänäni, josko voisin ottaa vastaan pari potilasta. Vaikken tietokonejärjestelmää vielä oikein hallitsekaan, olin iloinen, että minua pyydettiin rivimieheksi jo nyt: olin n 1½ vuotta sitten samaisella terveysasemalla työharjoittelussa ja ihme ja kumma muistan sen perusteella jopa jotakin tietokoneen käytöstä! Hassuahan on se, että hallitsen itse kliinisen työn, mutten osaa dokumentoida sitä koneelle. Onneksi muistin joten kuten miten tietokanta toimi ja onnistuin hoitamaan sekä kirjaamaan potilaat koneelle ja olimme loppujen lopuksi kaikki tyytyväisiä.
Iltapäivällä suunnittelin hieman tulevaisuuttani kelailemalla kalenteriani ja kartoittamalla koska voisin keikkailla toisella työpaikallani. Olen enemmän kuin tyytyväinen, että saan nykyisellä koulutuksellani työskennellä sekä terveyden- että sairaanhoitajana. Terkkarina työskentely on itsenäistä ja välillä yksinäistä, kun taas sairaanhoitajana työskennellään enemmän tiimissä. Kunpa tulevaisuudessa löytäisin työpaikan, jossa voisin työskennellä hieman molempina. Itsehän rakastan ihmisiä kuin kultainennoutaja, kun taas toisaalta rakastan ajoittaista yksinoloa, sekä mahdollisuutta käyttää omia aivojani ja omaa harkintakykyäni.
Illalla kävin pitkällä kävelyllä auringonpaisteessa merenrannassa, mutta kotimatkalla en voinut vastustaa kiusausta, vaan poikkesin Stockmannin kautta ihailemassa suurta unelmaani: Michael Korsin konjakinväristä Hamilton-laukkua pienemmässä koossa. Keskusteltuani pitkään myyjän kanssa uskon vihdoinkin, että uskaltaisin investoida nahkalaukkuun. Nahkahan on säälle herkkä materiaali, miksi olen empinyt sellaiseen investointia. Myyjän kerrottua että nahkalaukun saa kestämään käyttämällä siihen väritöntä nahansuoja-ainetta 4-5 kertaa vuodessa, sekä välttämään kovaa viskelyä (kuka nyt viskelisi tuon hintaluokan kaunotarta?), olin vakuuttunut: tälläisen haluan ja aion hankkia. Valitettavasti joudun olemaan realisti ja tyytymään laukun ihailuun, koska talouteni ei tällä hetkellä anna ihanuudelle myöden. Mutta hyvää kannattaa odottaa, eikö?

2 kommentarer:

  1. Är du nu helt säker på att du är riktigt klok som tänker på en såndän handväska? Nog finns det lite billigare läderväskor också, som med samma behandling håller lika länge. Som nån svarade åt dig i ett tidigare inlägg, kolla t.ex. esprit eller nåt likande och betala 60-100e för en handväska (förstår att du vill köpa en ordentlig handväska, men inte måste den kosta 300e för det...). Åtminstone ska du inse att du aldrig ska klaga att du har för lite pengar om du anser att du kan köpa en så dyr väska åt dig

    Och din fleece är från Polarn o Pyret, inte Lingon&Blåbär =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har gjort research syster kära ;)
      Jag e hopplöst förtjust i väskan å sku mer än gärna ha en. Kan hända att den sku vara billigare omm man beställde den utomlandsifrån (det är du ju expert på ;)), men tillsvidare nöjer jag mig med att drömma - var inte orolig!

      Radera

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3