Outfit for today and tiredness - thank God it´s already Thursday night!

Ugaah, så trött jag är! Har varit på språng ända sedan morgonen och trots att arbetsdagen inte varit allt för patientfylld känns min kropp mörare än en rejält bankad biff.

Dagen började jag med att gå på blodprov och sedan på jobb. Efter några patienter och telefonsamtal kraschade plötsligt min dator, vilket fick mig att.. tja, hetsa upp mig en aning. Jag bara AVSKYR teknik då den inte fungerar som den skall! Som tur hann IT-hjälpen fixa problemet medan jag var på lunch, så jag kunde fortsätta mottagningen utan några (större IT-) problem.

Aktivitetsnivån var oroväckande hög på morgonen före jobbet: gissa vem som diskade hela veckans disk då?
Aamuinen aktiivisuustaso oli huolestuttavan korkealla: arvatkaas kuka tiskasi koko viikon tiskit silloin?

Efter jobbet hade jag och P stämt träff under klockan och hämtade sedan varsin take away-kaffe (vilket nog är sååå overrated: tusan så jobbigt det var att bara ha en hand i bruk!) och gick sedan i några timmars tid av och an i klädbutiker och försökte få så mycket som möjligt sagt och berättat på en kort tid.

En hastig sväng hemma och en portion wok senare styrde jag åter ut till stan i jakt på en födelsedagspresent åt systersonen som ska firas på lördagen. Jag tror det är bäst att inte avslöja hur fed up jag kände mig då jag inte hittade det jag tänkt mig och insåg att klockan tickade och tiden höll på att ta slut. Som tur hittade jag slutligen en present som jag var nöjd med och kunde gå hem.

Nu borde jag snart gå och lägga mig så att jag orkar upp imorgon för sista gången denna vecka för jobbet - sedan är det ju åter veckoslut igen. Härligt!

jeans H&M, jacket Benetton, scarf Global, jewellery Snö, watch MK

Gaad, kuinka väsynyt olenkaan! Vaikkei työpäivä sinänsä ollut kovin potilaantäytteinen, tuntuu kroppani aivan tallatulta kotiuduttuani vasta illalla. Huhhuh.. Vanhuus taitaa painaa..

Aamuni aloitin käymällä verikokeissa, jonka jälkeen suuntasin töihin. Ehdin hoitaa pari potilasta ja puhelua kunnes tietokoneeni päätti kaatua ja se jos jokin sai pinnani todella kireälle: että voinkaan inhota tekniikkaa joka ei toimi toivotulla tavalla! Onnekseni ATK-tuki sai koneeni toimimaan minun ollessa lounaalla ja sain hoidettua iltapäivän potilaani. 

Työpäivän jälkeen olin sopinut P:n kanssa treffit kellon alle ja siitä suuntasimme Stockan kautta hakemaan take away-kahvit (jotka olivat todella epäkätevät kun käytössä oli sen myötä vain yksi käsi) ja kohti Aleksanterinkadun kauppoja. Pörrättyämme pari tuntia ympäriinsä läksin kotiin, heitin äkkiä wokin suuhuni ja painuin takaisin kaupungille hakemaan siskonpojalleni synttärilahjaa. Tässä vaiheessa minua väsyttii jo niin, etten edes viitsi mainita kuinka paljon ottikaan aivoon kun en löytänyt etsimääni, samalla kun vilkuilin kelloa ja lähestyviä sulkemisaikoja. Onnekseni löysin lahjan johon olin tyytyväinen ja pääsin vihdoin kotiin.

Nyt pitäsii hakeutua sänkyyn jotta jaksan huomenna (onneksi!) viimeisen kerran aikaisin ylös huomenaamulla. Sitten onkin jo viikonloppu taas - ihanaa!