Hey c´mon!

Voi jestas en så långtråkig arbetsdag jag haft idag: hela tre patienter under, öh, 6h tid - nästan nytt rekord! Nåja, kanske jag inte borde klaga; vänta bara när sommarjobbet och rusningen börjar på hälsovårdscentralen, där jag skall jobba, kommer.. Påminn mig snälla om dessa inlägg då ;)

Imorse vaknade jag pigg och kry efter en super-skön nattsömn (trots att jag vaknade då posteljonen droppade in Citymarkets reklam. Since when har Cittaren börjar skicka en liten recept-tips-kokbok varje vecka?

Tack vare de fina lockarna som Milla fixade åt mig igår när jag var och färgade håret hos henne behövde jag inte laga håret imorse och juku så mycket liksom "överlopps" tid jag hade! Det är konstigt hur man automatiskt stiger upp tidigt för att hinna utföra alla morgonbestyr (läs: äta, fixa ansiktet, fixa håret, välja kläder..) trots att man vet att en komponent egentligen fallit bort - jag KUNDE ju alltså ha sovit 10 minuter längre imorse. Men den morgonmänniska som jag är steg jag ändå upp enligt min vanliga tidtabell och passade i stället på att njuta för fullt av de minuterna som jag bara fick vänta på att klockan skulle gå vidare så att jag kunde gå till bussen.

The new, wonderful hair - thans to Milla at Bow!

cardigan Zara, top Lindex, trousers Cubus, shoes Vagabond, watch MK

Kan man vara glad åt lite, har man mycket att vara glad åt

På eftermiddagen drabbades jag igen av värsta tröttheten, så jag tankade oroväckande mycket (läs: 4 koppar!) kaffe i mig och latade mig på soffan innan jag äntligen orkade lyfta rumpan och gå till gymmet. Det förundrar mig varje gång lika mycket hur pigg man kan bli när man väl är och tränar, men tröskeln att fatta beslutet och börja träna alltid kan kännas lika hög. Människan är nog en finurlig varelse - tycker inte ni?

Ei hellanlettas miten tylsä työpäiväni oli tänään: vaivaiset 3 potilasta 6 tunnin aikana! Okei, ei varmaan pitäisi valittaa: odottakaas vaan kun kesä ja kiireet terveyskeskuksessa, jossa siis työskentelen koko kesän, alkavat - muistuttattehan mua sitten tämän tyyppisistä postauksista? ;)

Aamulla heräsin pirteänä pitkien yöunien jälkeen - tosin ekaa kertaa jo aamuyöstä kun postiluukusta kolahti Citymarketin mainos. Voiko joku kertoa mistä lähtien Cittari on lähetellyt viikottain reseptivihkosen?

Kiitos Millan tekemien ihanien kiharoiden ei mun aamulla tarvinnut laittaa hiuksia, miksi mua ihmetyttää suuresti miksi nousin tavalliseen aikaan, johon siis kuuluu aikataulu johon sisältyy naaman ja tukan laittamista, sekä vaatteiden valitsemista, vaikka tiesin jo eilen illalla ettei aamulla tarvitse laittaa hiuksia. Toisaalta nautinkin sitten täysin rinnoin niistä parista minuutista, jolloin "jouduin" vaan istumaan ja odottamaan, että voisin lähteä kävelemään bussille. Välillä ilo on pienestä kiinni, varsinkin jos osaa iloita pienistäkin asioista!

Iltapäivällä minut valtasi varsinainen väsymys, joten tankkasin huolestuttavan paljon (4 kuppia!) kahvia ja röhnötin sohvalla. Kesti pitkän aikaa ennenkuin sain lopuksi ahterini nostettua sohvalta ja läksin salille. Salilla mieleeni juolahti kysymys, että miksi se salille lähtö on aina se vaikein osuus, kun jo etukäteen tietää, että treenistä yleensä piristyy ja saa hyvän mielen? Ihminen on ihme eläin, eikö?