Edit

Trots att planerna varken var stora, invecklade eller många för kvällen igår, lyckades jag inte förverkliga dem - åtminstone inte i detalj.

Att ligga på soffan och slappa fick jag endast drömma om: syrran kom med sin familj inkl. två dvärgschnauzrar och undrade om jag kunde sitta hundvakt i kväll, då de var bortbjudna. Och inte kunde jag ju tacka nej heller till  två söta lurviga grejer, så hurtigt drog vi alla tre ännu iväg på länk på kvällen.

Ylva efter kvällspromenaden
Ylva iltalenkin jälkeen

Skumppaflaskan förblev oöppnad, men däremot blev jag bjuden på ett himmelskt gott rött vin, vilket Alko tyvärr skall sluta sälja (berättade mamma). Så nu gäller det att hamstra åt sig några flaskor. Just typiskt: precis när man hittar ett otroligt gott vin, så väljer Alko att sluta sälja det. Hmpf.

Tidningarna orkade jag knappt bläddra i: jag låg i sängen med ena i handen och konstaterade efter 20 minuters slumrande att det var bäst att lägga tidningen i från sig, släcka lampan och börja sova i stället.

Imorse väcktes jag av glädjetjut från nedre våningen, där systerson nr. 2 underhöll mamma och syrran med en morgonsonett. Eftersom jag, underligt nog, inte kände mig sugen på frukost, drog jag lenkkikläderna på mig och drog ut på en 5,4 km joggingtur. Pigg och nöjd återvände jag hem och åt morgonmål med god aptit och ah, så skönt det var att vila en stund efter det på sängen: jag gillar långfredagar ;)

Vaikka eilisillan suunnitelmat eivät olleet kovin hääppöiset, en onnistunut niitä toteuttamaan - ainakaan 100%:sti. 
Röhnöily sohvalla vaihtui äkkiä koiralenkkeilyyn, kun siskoni perheineen tuli illalla käymään ja pyysi, josko voisin toimia koiravahtina. Tottakai! Kuka voisi vastusta kahta suloista karvakamua? Iltainen kävelylenkki teki kyllä terää.
Skumppapulloakaan en korkannut, vaikka uhosinkin. Sen sijaan mulle tarjottiin maailman parasta punaviiniä, mutta harmikseni äitini ilmoitti, että Alko kuulemma lopettaa kyseisen viinin myynnin. Just tyypillistä kun löytää jonkun maistuvan.. Pöh!
Lehtiäkään en jaksanut selailla: illalla väsytti niin, että totesin 20 minuutin torkkumisen jälkeen, että olisi fiksumpaa vaan sammuttaa valot ja ruveta nukkumaan.
Tänään aamulla heräsin siskonpojan nro 2. ilonkiljahduksiin alakerrasta, mutta koska (ihme kyllä!) minun ei ollut nälkä, suuntasin aamulenkille. Jukra miten tekikään terää juosta aamulla ja päästä sitten virkeänä aamupalapöytään. Ja mikä parasta: koska on pitkäperjantai, palasin vielä hetkeksi aamiaisen jälkeen lepäilemään sängyn päälle.