A regular normal ordinary Monday & breaking rutines

Rutiner skapar trygghet och gör vardagarna lättare att klara av, eftersom man knappt behöver tänka på det man gör eller hur man gör det. Så varför skulle man välja ett liv utan rutiner, när de enbart för med sig något positivt? Tja, kanske för att de får en att låta dagarna pysa förbi utan att man, som beter sig som om man är nedsövd eller åtminstone som om man är groggy och sådär passligt dagen efter,  fäster uppmärksamhet vid det som sker under dagarna.

Själv gillar jag rutiner just för att de skapar trygghet: jag behöver inte fundera på vad jag skall göra när jag kommer hem efter jobbet, eftersom jag alltid följer samma mönster. För en utomstående och mer livlig (?) person kunde mina vardagar, vilka alla faktiskt följer ett nästan identiskt schema, vara trista, men for sure - jag trivs verkligen med att ha det så. På så sätt vet jag att jag inte utsätts för det där ush-så-trist-det-är-vad-skall-jag-hitta-på-komplexet, utan kan koppla av och njuta av stunden just då, i väntan på aktiviteten som står till följande på schemat.

Nu skall ni inte tro att jag gör exakt samma saker, exakt varje dag, exakt samma tid, men efter att ha funderat på hur mina dagar der ut har jag konstaterat att dagarna ser väldigt lika ut! En orsak till att mina dagar just nu är så identiska är praktikfältet, vilket binder mig till att stiga upp en viss tid på morgonen och sedan återvända hem ungefär samma tid varje dag. Jag är tacksam över att jag är morgonpigg och har inget emot att stiga upp tidigt om morgnarna (speciellt nu när solen lyser in genom fönstret allt tidigare på morgonen, jipii!). Känner stort medlidande för dem som är mer kvällsugglor - tänk så jobbigt de måste ha att leva enligt det norm-schemat som vårt samhälle följer!

Imorse kände jag för att "bryta rutinen" då jag kollade ut genom fönstret och insåg att det regnade snöflingor stora som disktrasor. Ett litet och enkelt, men effektivt sätt att bryta rutinen och pigga upp den trista vardagen fixar jag såhär:

MAC Unlimited

Läppstift! Oftast har jag antingen enbart läppomada eller litet ljusrött läppglans på läpparna till vardags och läppstift med ett tunt lager läppglans på till fest. Idag var vädret ändå så trist attt jag ville pigga upp vardagen, bryta rutinen och lägga på läppstift idag.

Att bryta rutiner behöver visst inte alltid innebära så dramatiska drag..?

Rutiinit luovat turvallisuutta ja itse pidän rutiineista m.m. siksi että ne mahdollistavat sen että voin painella arkipäivien läpi kuin unessa sen kummempaa miettimättä - päteehän joka päivään se sama aikataulu. Valitettavasti tuo kuin-unissa-kävely myös tekee sen, ettei tule pysähdyttyä ja mietittyä mitä päivän aikana onkaan tapahtunut ja mitä on kokenut.

Oma arkeni on tällä hetkellä hyvin rutiininomaista jo senkin takia, että sitä rytmittää työharjoittelu, joka pakottaa minut nousemaan aikaisin aamulla ylös ja palaamaan takaisin kotiin suurin piirtein samaan aikaan joka päivä. Itselleni, joka siis olen aamuvirkku, tämä ei ole ongelma (varsinkaan nyt kun aurinko jo paistaa aamusta alkaen), mutta voi miten säälin iltavirkkuja, joita yhteiskuntamme aikataulu-normi totisestikaan myötäile..

Itse päätin aamulla ikkunasta ulos katsoessani, että rikkoisin rutiinejani ja räväyttäisin - värittämällä huuleni huulirasvan ja -kiillon sijaan huulipunalla (jota normaalisti käytän, varsinkin tätä sävyä) juhlissa. Kun taivaalta sataa tiskirätin kokoisia lumihiutaleita on kiva piristää ulkonäköään (ja sen myötä mieltään) maalaamalla huulensa herkullisen värisiksi.

Omasta mielestäni rutiinien ja normien rikkomisen ei aina tarvitse olla huulipunan käyttöä hurjempaa.