söndag 25 december 2011

Christmasday so far

Ah, så skönt det är att det är jul! Enda tidpunkten på året då det är okej att vistas i pyjamas hela dagen om man så vill, äta så mycket och vad man vill och bara slattra hela dagen lång. Ja, om man inte jobbar förstås - så som jag!

Imorse kändes det extra motvilligt att stiga upp då klockan ringde 06:43, men jag var tvungen att pina upp mig själv då det var exakt en timme kvar tills jobbet började. Gick en hastig sväng ut med syrrans två dvärgschnauzrar och huttrade och skakade som ett asplöv, trots att det bara var - 3 grader ute. Hmpf, för exakt ett år sedan var det närmare 10 gånger kallare, så nu borde man inte klaga! Nej, det var faktiskt riktigt skönt att få andas in frisk, sval luft när jag startade bilen och skrapade fönsterrutorna. Även om jag igår lyckades hålla mig relativt bra och åt inte så otroligt mycket (vilket jag tyvärr ofta tenderar att göra vid julmiddagen..), smakade frukosten inte, så jag nöjde mig med litet bär ur frysen, te och mandarin.
På jobbet tog vi det lugnt och gjorde egentligen endast det nödvändiga. Patienterna är rofyllda vid julhelgen och eftersom det inte finns så mycket personal under helgen nöjer både vi och de oss med att göra "det som måste göras". Efter arbetsdagen, som åter var härligt kort (7-13) bytte jag om till springkläder och drog ut på en 30 min lång och lugn joggingtur. Tröttheten och julmaten tyngde på stegen, så springandet löpte inte så bra, men efteråt var jag ändå riktigt nöjd. Jag mår så mycket bättre av att göra "ens någonting" - med andra ord ens promenera långsamt, men att enbart sitta stilla en dag får mig att må pyton.
Gårdagens julklappssaldo är jag riktigt nöjd med, men allra största glädjen fick jag faktiskt i år av att se hur lyckliga barnen blev över sina paket: bilar, pussel, dockor.. Tänk hur barnen generation efter generation uppskattar likadana saker? Blev riktigt rörd då jag såg hur mamma torkade tårarna ur ögonvrån då 3½-åriga systerdottern blomstrade upp och ropade "mamma, mamma, titta jag fick  en Baby Born!" då hon öppnade sitt sista paket. Dockan har hon babblat om åtminstone hela december och oj så lycklig hon såg ut när hennes pappa äntligen lyckades trassla loss dockan ur sin förpackning. Jag antar att jag själv såg exakt lika ut då jag hittade en Baby Born bland mina julklappar för ja, kanske 18 år sedan..



Ihanaa, joulunaikaa! Pidän joulusta, koska silloin saa hengailla koko päivän pyjamassa, syödä mitä ja kuinka paljon haluaa ja vaan lusmuilla koko päivän jos mieli tekee - paitsi jos täytyy käydä töissä kuten itse kävin tänään. Aamulla ehdin toki hetken nauttia pikkupakkasista käyttäessäni siskoni kahta kääpiösnautseria aamupisulla. Ihan hassua, että n vuosi sitten oli lähemmäs 10 kertaa kylmempi kuin nyt ja silti tärisin kuin sähköhammasharja aamulenkin ajan!
Töissä oli sopivan rento meno, koska sekä potilaat että henkilökunta ottaa rauhallisesti ja tehdään "vain se pakollinen". Lyhennetyn työpäivän jälkeen vetäisin lenkkikamat niskaan ja kävin rauhallisell 30min juoksulenkillä. Askel ei oikein kulkenut - oiskohan johtunut eilisillan syömingeistä ja unenpuutteesta? Olin joka tapauksessa tyytyväinen - olihan lenkkini parempi kuin ei mitään!
Eilisillan lahjasaldo oli kiitettävä, mutta pisimmän korren ilontuojana oli kyllä tänä vuonna ehdottomasti siskonlapset: voi sitä riemua lasten löytäessä autoja, palapelejä ja nukkeja paketeistaan. Minusta on ihanaa miten lapset sukupolvi sukupolveta pitää samoanlaisista leluista!
Liikutuin itsekin lähes kyyneliin kun näin äitini pyyhkivän kyyneliä silmänurkastaan, 3½-vuotiaan siskontytön löytäessä sitä hartaasi toivomaansa Baby Born-nukkenasa viimeisestä paketista. Voin hyvin kuvitella näyttäneeni tasan samanlaiselta n 18 vuotta sitten, kun itse löysin oman nukkeni pukin tuomasta paketista.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kiitos kommentistasi <3
Tack för din kommentar <3