I think, I am. Right.

Hahaa, typ 2. eller 3. (beroende på hur man räknar) skoldagen är bakom mig och jag har redan:
- försenat mig till skolan (men det var bussens fel - varför skulle den komma försenad, köra enligt hastighetsbegränsningarna och dessutom stanna vid varje rött ljus?)
- fått träningsvärk av att skriva för hand (duuh, skolan är så stenålders - idag skriver ju alla på datorn eller touch screen-telefoner!)
- skolkat (mamma, älä lue tätä!)
- blivit irriterad på folk som rör sig snigelfart i matkön - kan de inte stå och prata strunt någon annanstans?
- lärt mig något nytt

Även en gammal hund lär sig sitta, right? Jag har faktiskt lärt mig en ny (nödvändig?) skill idag: att prata om ett, lyssna och skriva ett annat samtidigt. I början av lektionen satt vi alla tysta och skrev av Power Point-slidsen som läraren läste högt för oss, men medan tiden gick började vi så småningom först småprata och skratta medan vi väntade på att läraren skulle gå vidare till nästa slide och medan timmen framskred ökade pratet. I slutet av lektionen satt (nästan) alla och pratade om (min och E:s) kommande södernresa, tandoperationer, examensarbeten och annat nödvändigt medan våra små pennor kopierade lärarens slides om arbetsskydd och arbetsplatsutredningar. Jag behöver knappast nämna att vi enbart är tjejer i klassen - det är ju självklart då vi lyckades göra flera saker samtidigt (och här vill jag påpeka att jag absolut inte vill nedvärdera personer av det manliga fina könet, utan kommentaren kommer från vår lärare).

På eftermiddagen tog jag bussen hem och lade mig på soffan för att studera litet mer arbetsskydd. Fastän jag gillar att vara tillbaks på skolbänken måste jag nog erkänna att jag tydligen glömt bort hur mycket tid alla skoluppgifter egentligen kräver. Jag har tydligen förträngt faktumet att studier kräver självdisciplin - uppgifterna fixar sig liksom inte av sig själva!

Efter att ha kämpat mot frestelsen att surfa runt bland bloggar, Facebook, Huuto.net och Iltasanomat och skrivit en stund på uppgiften om arbetssäkerhet, bytte jag om till träningskläder och gick till gymmet. På gymmet konstaterade jag att det tydligen på varje gym finns de där personerna som tycks sitta och bläddra i tidningar mer än de hinner träna. Nej, nej och nej. Jag motsätter mig inte att folk utvecklar sitt intellekt och läser, men då de parkerar sina rumpor vid en maskin, blockerar och på så vis saboterar andras (läs: träningsvilligas aka min) träning - DÅ blir jag bitter. Kan folk inte gå till biblioteket för att läsa tidningar i stället?

Ni som känner mig IRL känner nog till att jag äger handväskor mer än mycket och det har jag nu tänkt åtgärda. Så ifall ni nu tänker på en väska som jag äger och som ni skulle vara nyfiken på eller intresserad av, hör av er! Bara jag har möjlighet skall jag lägga upp foton på dem i hopp om att någon skulle vilja idka välgörenhet och köpa en för en billig penning. Mina skåp håller nämligen på att explodera p.g.a. väsk-överflöd.

Hah, voiei. Sallikaa mun nauraa ja kerto miten hyvin tämä 2. tai 3. (riippuu miten sitä nyt laskee) koulupäivä onkaan sujunut:
- myöhästyin (mutta se oli kyllä ihan vaan bussin vika! Hittoako sen piti tulla myöhässä, noudattaa nopeusrajoituksia ja pysähtyä JOKAISIIN punaisiin?)
- saanut penikkataudin (ainakin melkein!) käteen kaikesta kirjoittamisesta (koulu ei näköjään tiedä että tietokoneet ja touch screen-puhelimet ovat sitä nykypäivää)
- lintsannut (mamma, älä lue tätä!)
- ärsyyntynyt ihmisiin jotka jumittaa ruokajonossa (eikö sitä jutustelua voisi hoitaa jossain muualla häh?)
- oppinut jotakin uutta


Niin. Se uusi taito. Tunnin alussa istuimme kaikki hiljaa ja teimme muistiinpanoja työterveyshuollosta ja työturvallisuudest, kuunnellen nätisti opettajaamme joka luki ääneen Power Point-slidejaan. Tunnin edetessä aloimme pikkuhiljaa hölisemään ja loppuvaiheessa oli yli puolet ryhmästämme äänessä, keskustellen niinkin tärkeistä aiheista kuten (minun ja E:n) tulevasta lomamatkasta, hammasleikkauksista ja muusta työterveyttä tärkeämmästä tärkeästä. Minun tuskin tarvitsee mainita että ryhmämme koostuu ainoastaan naisista, kun onnistuimme kuuntelemaan ja samaan aikaan vielä kirjoittamaan ja puhumaan täysin eri aiheista? Tässä haluan toki tuoda ilmi ettei tämä pien-rasistinen mielipide miehiä kohtaan ole omani, vaan opettajamme toteama. 


Koulun jälkeen busseilin kotiin sohvalle lukemaan lisää työterveydestä. Olen näköjää täysin unohtanut (tai ainakin ignoorannut) että koulunkäynti vaatii tehtävineen ihan mielettömästi aikaa ja todellista (itseltäni uupuu tällä hetkellä molempia..).


Hetken tsemppailtuani päätin sitten lähteä salille, jossa totesin että näköjään jokaisella salilla käy niitä ihmisiä, jotka tulevat salille lähinnä lehtiä lukemaan. Fine mulle, mutta siinä vaiheessa kun nämä lehtienlukijat blokkaavat kaikki koneet ja estävät tai hidastavat huomattavasti omaa treenaamistani kyöpäännyn. Eikö niitä lehtiä voisi mennä vaikka kirjastoon selailemaan, häh?


Nojoo. Hei btw te jotka tunnette minut IRL tiedättekin että kaapistani löytyy aivan liikaa laukkuja. Kunhan saan jonkun sortin foto-härvelin käsiini ajattelin kuvailla niitä siinä toivossa että joku haluaisi antaa jollekin laukuistani uuden, hyvän kodin. Jos joku laukku on jo nyt mielessä, niin yhteydenottoja otetaan vastaan!


kuvat weheartit